Annons
Annons

Superhjältarna i stor match – så står de sig mot fysikens lagar

Är Ant-Man den orimligaste superhjälten hittills? Cafés Andrev Walden lät 2000-talets superhjältar gå en match mot fysikens lagar. Vi börjar med de rimligaste och jobbar oss ner, okej?

Andrev Walden
Dela (0)
Tweeta
Annons

superheroesmaj2015-4

Batman

Alter ego: Bruce Wayne

Superkrafter: Inga.

Rimlighet: Har man tillgång till Wayne Enterprises lager av koncept-fordon, arbetskläder och vapen behöver man inte bryta mot fysikens lagar för att upprätthålla lag och ordning. Det är väl egentligen bara Batmans oförmåga att bryta ryggen och drabbas av permanenta hjärn-skador som skiljer honom från oss andra dödliga. Och kanske att Batman vid upprepade tillfällen slagit Superman i ansiktet (i serievärlden) och kommit undan med det.

Annons

 

Iron-Man

Alter ego: Tony Stark

Superkrafter: Inga.

Rimlighet: Man kan, med hänsyn till Batmans medicinska frågetecken, argumentera för att Iron-Man (som åtminstone skyddas av sin dräkt) är den mest verklighetstrogna superhjälten. Problemet: Newtons andra lag (F=ma) och de oerhörda mängder energi som krävs om vi börjar mata in Iron-Mans totalvikt och accelerations-hastighet i ekvationen. Lägg till de ”repulsor rays” (vad det nu är, men om vi antar att det rör sig om något slags pulslaser) han skjuter med handflatorna och det står klart att Iron-Man skulle behöva ungefär två mid-size kärnkraftverk med sig när han rycker ut.

 

Daredevil

Alter ego: Matt Murdock

Superkrafter: Radarsinne (ekolokalisering) samt extremt förstärkt hörsel, känsel, lukt och balans.

Rimlighet: Det radarsinne Daredevil utvecklat som kompensation för blindheten saknar inte vetenskaplig förankring. Det är inte bara fladdermöss och delfiner som navigerar med ekopejling – även blinda människor har lärt sig använda klickljud för att ”känna” sin omgivning. Detta bottnar dock inte i att blinda hör bättre (det gör de inte). Blinda utvecklar inte starkare sinnen (även om studier pekar på att de själva tror att de gör det), de blir däremot bättre på att sortera informationen. Att Daredevil kan ”spårhunda” med näsan eller höra hjärtslag sex meter bort är således alldeles orimligt.

 

 

superheroesmaj2015-3

Wolverine

Alter ego: James Howlett

Superkrafter: Extremt snabb regeneration samt förstärkta sinnen.

Rimlighet: Klorna (senare knivarna) är ingen super-kraft då de tillhör hans skelett, som förstärkts med den nästan oförstörbara (och påhittade) metallen adamantium – medelst ett ingrepp som skulle dödat honom om det inte vore för hans enda egentliga superkraft: regenerationen. Och den är inte alldeles befängd (bara orimligt snabb): förmågan att återbilda förlorade kroppsdelar förekommer på flera håll i djurriket, till exempel hos vissa salamandrar och sjöstjärnor. Dock ej hos järven (men en muterad -superhjälte baserad på en sjöstjärna hade inte alls genererat samma råa aura).

 

Captain America

Alter ego: Steve Rogers

Superkrafter: Inga.

Rimlighet: Captain America har inga regelrätta superkrafter, han är bara ett praktexemplar. Eftersom han injicerats med ett ”super-soldier serum”. Som gjort honom bäst på det mesta – inom ramarna (nåja) för vad människokroppen klarar av. Det är skölden som ställer till det. Den tål allt, inklusive slag från Thors hammare, eftersom den är gjord av vibranium, ett fiktivt utomjordiskt material (vanligt kryphål i serievärlden) som absorberar energi och omvandlar den (får man anta eftersom den måste ta vägen någonstans) till något som lämnar skölden utan att vi ser det. Infrarött ljus till exempel.

 

Spider-Man

Alter ego: Peter Parker

Superkrafter: Super-styrka, supervighet, super-fäste (i handflatorna). Kan också utsöndra och skjuta spindelväv med handlovarna (på film) samt förnimma fara tidigt med ett slags kinestetiskt varningssystem.

Rimlighet: Spindeltrådens hållfasthet är inte otrolig – genomsnittlig spindeltråd är fem gånger starkare än motsvarande vikt i stål. Peter Parkers förmåga att väva spindel-tråd saknar inte heller vetenskaplig förankring (inom biologin är det mesta möjligt, det är bara evolutionen som lotsat oss en annan väg), men om han ärvt spindel-dna borde han skjuta tråd med stjärten. Nej, det är framför allt styrkan och lemmarnas hållfasthet som lösgör Spider-Man från vetenskapen.

superheroesmaj2015-2

Thor

Alter ego: Nej, men ett efternamn (Thor Odinson)

Superkrafter: Superstyrka, supersnabbhet, (nästan) osårbarhet, väder-kontroll samt förmågan att öppna portaler mellan dimensioner.

Rimlighet: Thor kan lyfta 100 ton och flyga utan drivkraft. I mach 32 (ca 39 000 km/h). Man kan argumentera för att Thor, vars krafter är gudomliga och således saknar vetenskaplig förankring, inte borde räknas som superhjälte, utan magiker. Vilket vi gör. Mest för att slippa angripa alla befängdheter. (Världens kanske mest kända astrofysiker, Neil deGrasse Tyson, blev ägd på Twitter när han försökte – och omgående mästrades svårt av Thor-fans.)

 

Mr Fantastic

Alter ego: Reed Richards

Superkrafter: Elasticitet.

Rimlighet: Liksom många andra superhjältar erhöll vetenskapsmannen Reed Richards sina förmågor efter att ha utsatts för strålning. I det här fallet kosmisk strålning efter ett solutbrott (han befann sig i rymden), vilket i verkligheten mest orsakar cancer och kan påskynda Alzheimers. Mr Fantastic (som i första svenska översättningen fick heta Långfinger!) kan töja sig själv lite hur som helst men inte mer än 457 meter(!). Det är oklart vad som händer med skelettet och organen men denna ovanligt ocoola superhjälte följer faktiskt fysikens lagar på en punkt: armarna blir svagare ju längre de blir.

 

Hulk

Alter ego: Bruce Banner

Superkrafter: Superstyrka. Kan även hoppa extremt högt/långt.

Rimlighet: Det primära problemet här är inte styrkan utan massan. Om kroppens densitet minskade när Banner förvandlas (så att han blev lite ”fluffig” i köttet men vägde lika mycket) skulle Hulk vara rimligare. Men han är dokumenterat supertung, runt 300 kilo, och har således ökat sin massa. Vilket är omöjligt. Åtminstone utan att omvandla energi till massa (E=mc2). Det har föreslagits att Hulk absorberar solenergi men då skulle han behöva tillgodogöra sig all sol-energi som träffar jordens yta (1.7 x 1017 watt) i över 2,5 minuter för att förvandlas. Hulk saknar helt förankring i fysikens lagar.

 

Paus för fakta om E≈mc2!

Superhjältar består (liksom vanliga människor och bilar och planeter) av massa. Ett objekt kan pressas ihop (tänk en bil i en skrotpress) eller ”blåsas upp” (spänn en bicepsmuskel om du vill se) men massan (vikten) är alltid densamma. Ett kryphål finns i Einsteins formel E=mc2, som betyder ungefär att energi och massa är två former av samma sak. Massa kan tillföras (eller tas bort) genom att energi omvandlas till massa (eller tvärtom). Men det krävs enorma mängder energi för att skapa massa – och massa som omvandlas åt andra hållet frigör enorma mängder energi (bildgoogla vätebomb). Superhjältar som förändrar massa måste därför betraktas som grova förbrytare mot fysikens lagar.

 

Ant-Man

Alter ego: Scott Lang

Superkraft: Kan krympa sig till en myras storlek.

Rimlighet: Om vi bortser från massan (se fakta ovan) har vi fortfarande en rad problem, de flesta rörande Ant-Mans förmåga att kommunicera med (den fullvuxna) omvärlden.  När hans tal- och hörselorgan krymper till en 300-del borde pitchen på hans röst bli så hög (runt 3 400 Hz) att han får problem att göra sig förstådd. Eller kanske framför allt: bli tagen på allvar. Och den förkrympta trum-hinnan reagerar knappast på frekvenser under 340 Hz så Ant-Man borde bli döv för ett normalt samtal (cirka 200 Hz). Den mini-mala pupillen skulle av liknande skäl ge Ant-Man bedrövlig syn.

 

Superman

Alter ego: Clark Kent

Superkraft: Cirka allt.

Rimlighet: 1940-talets förklaringsmodell till Supermans krafter (han kommer från en planet med högre gravitation) var inte helt orimlig så länge han bara hoppade över 20-våningshus och sprang ikapp expresståg. Sen dess har han brutit mot typ alla kända lagar inom fysiken. Inte minst hörn-pelaren i Einsteins speciella rela-tivitetsteori: ljusets hastighet (299 792 458 m/s) är den definitiva fartgränsen då materias massa växer med hastigheten (och kräver mer kraft för att accelerera ytterligare) och blir oändlig vid ljusets fulla hastighet (1 c). Du behöver alltså oändlig kraft för att nå 1 c. Superman bryter vanemässigt förbi 1 c.

Annons

Dela (0)
Tweeta


Laddar