Forskning visar att alla är idioter – 4 tips för att vända trenden

Polariseringen i samhället har gått så långt att Amnesty varnar för dess effekter i sin årsrapport. Ändå tycks konsekvensen vara att ännu fler människor skriker ännu högre att deras meningsmotståndare är idioter.

Joel Linde  |  Publicerad 2017-03-28 10:46  |  Lästid: 3 minuter
Demonstranter som torgför sina åsikter. Bilderna har ingenting med artikeln att göra. Foto: IBL.

De flesta av oss är nog relativt övertygade om att vi känner igen en idiot när vi ser en. Ofta på nätet, folk som delar propaganda eller skriver kommentarer du tycker är förkastliga. Någon hävdar att gränserna borde stängas och någon annan tycker att landgränser bara är begränsande. Båda blir idioter i den andres ögon. Tyvärr har ingen rätt, eftersom det handlar om åsikter och inte fakta.

Den distinktionen, mellan fakta och åsikt, är bevisligen inte helt lätt att göra och i många fall utnyttjas skicklig retorik och rena lögner för att helt enkelt manipulera andra. Komikern och debattören Ricky Gervais uttryckte det träffsäkert i radioprogrammet SiriusXM:

”Numera är det viktigare att vinna än att ha rätt. Folk tycker att deras åsikter är värda lika mycket som andras fakta. Har världen blivit galen – alternativa fakta? Vi brukade kalla dem för lögner.”

Åsikter och fakta var också samtalsämnet i Sveriges Radios Filosofiska rummet. Vad skiljer dem åt och hur ska vi göra för att inte själva bli en sån vi kallar idiot, en person som vägrar ta in andras åsikter och omvärdera sina egna?

Först måste vi definiera vad som är fakta och vad som är åsikt.

Fakta går att studera, verifiera eller falsifiera. Det går att pröva ett faktabaserat påstående och komma fram till om det är sant eller falskt. Åsikter, å andra sidan, springer ur attityder och värderingar och är alltså ett personligt sätt att betrakta och bedöma något. Åsikter är varken sanna eller falska.

Att åsikter misstas för fakta anses vara en stor anledning till den ökande polariseringen som till och med Amnesty varnar för i sin årsrapport, så varför blir det så och vad kan vi göra åt det?

Etikforskaren Ann Heberlein (vars egna åsikter ofta rör upp känslor) var en av gästerna i Filosofiska rummet.

”Man stänger in sig i slutna rum och tillskriver andra grupper värderingar och åsikter utan att vara intresserad av samtal och diskussioner”, säger hon.

Det som händer i dessa stängda grupper är vad som på svenska kallas för bekräftelsefel, ”confirmation bias” på engelska, vilket innebär att vi endast söker bekräfta det vi redan tycker och känner. Det innebär också att vi gärna behandlar åsikter som fakta, om det håller vår egen världsbild intakt. En omfattande studie visar till exempel att yttrandefriheten kränks på 90 procent av brittiska universitet, bland annat eftersom att studenter vill förbjuda vissa personer från att tala på skolan.

När grupperingen skett blir den också en del av en identitet. Det behöver inte längre handla så mycket om värderingar och åsikter, utan snarare om att vilja tillhöra en grupp.

”Låt säga att man tillhör vänsterkollektivet, då är det väldigt svårt att som individ byta åsikt utan att bli utstött”, säger Heberlein.

Samtidigt som vi röstar höger eller vänster för att vi har vissa åsikter, sker även det omvända, att vi börjar tycka saker eftersom vi identifierar oss som det ena eller det andra, menar journalisten Petter Larsson.

”Man blir höger eller vänster för att man har vissa åsikter, men det fungerar också omvänt. 'Eftersom jag nu har definierat mig som höger eller vänster så har jag nu också vissa åsikter.'”

4 tips – så bör vi förhålla oss till åsikter och fakta

1. Försök komma ifrån slentrianmässiga åsikter. Gå till botten med vad du egentligen tycker och varför du tycker så. Är det baserat på fakta eller åsikt?

2. Ta del av sådant som motsäger dina egna åsikter. Vilka argument för dina meningsmotståndare? Hur bemöter de dina åsikter? Finns det något att lära sig av?

3. Var källkritisk. Vem eller vilken publikation står bakom artikeln eller påståendet? Finns det någon agenda? Var kommer uppgifterna ifrån?

4. Att vara källkritisk innebär bland annat att vi lär oss vilka åsikter olika opinionsbildare har. Men bara för att en person har vissa åsikter du inte håller med om behöver det inte betyda att du kategoriskt är motståndare till den personens samtliga åsikter. Det bidrar ytterligare till polariseringen. Urskilj nyanserna och skilj på person och åsikt.

***

Vi är alla idioter i någons ögon, men om vi är villiga att ta åt oss av dessa resonemang bör antalet idioter världen över sjunka drastiskt.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 09:11