Efter Cafés Åland-avslöjande: ”Nej, resan måste inte ta ett dygn”

cafevik | Publicerad 2015-02-23 16:33 | Lästid: 4 minuter

Reportern Jonatan Loxdals Ålandsgranskning fortsätter. Hur fort kan man egentligen ta sig dit – och är det verkligen sant att båtarna lägger till ankar mitt på Östersjön?

* * *

Är jag den enda som är dum i huvudet?

I förra delen av Cafés granskning av Åland avslöjade jag att Åland ligger bara 4 mil utanför den svenska kusten – tack vare extremt söliga båtar har turistindustrin kunnat marknadsföra sina Ålandskryssningar som något exotiskt och långt borta, vilket gör att folk super och shoppar mer.

Då anade jag inte att jag hade skapat ett monster.

När jag kom till jobbet efter helgen hade artikeln hundratals delningar. Då känner man hur internet börjar knaka i fogarna. Lite som när Kim Kardashian släppte det berömda Break the internet-omslaget på sin rumpa, fast med en dämpad skandinavisk återhållsamhet.

För första gången fick jag också spontanta läsarreaktioner på mejl (för yngre läsare: mejl är ungefär som Snapchat, och är nästan lika seriöst som att skicka ett brev). (Brev är ungefär som snapchat, fast långsammare och ännu äldre).

Vissa hyllade min grävande journalistik – men i kommentarsfältet haglade också kritiken (eller vad säger ni, ålänningar?). ”Det är pinsamt hur lite Jonatan valt att ta reda på”, skrev signaturen Ytterligare en ålänning i kommentarsfältet. ”Varför inte läsa på lite innan man skriver?” skrev Sara. Vissa verkade tolka min artikel som ett personligt angrepp på den lilla beskedliga ögruppen.

Men jag ska inte blunda för deras poäng: det går att ta sig till Åland mycket fortare än ett halvt dygn. Om man åker med reguljärtrafiken (till exempel Eckerölinjen) istället för partykryssningarna går det på ett par timmar. Men för massorna som bara har åkt partykryssning till Åland (till exempel jag) är nog den kunskapen obefintlig. Jag säger nog, för jag börjar ju undra om det bara är jag som är dum i huvudet.

Jag bestämde mig för att ringa till de som vet, nämligen Åland själv (eller okej, en hjälpsam person på deras turistbyrå).

– Ibland hör man det från folk, att de tror att Åland ligger väldigt långt bort. Det är dels för att de åker med en färja som tar väldigt lång tid, dels för att det är en annan valuta och en annan tidszon. Man känner att man är i ett annat land, och då tror man att man har åkt väldigt långt.

Vidare, enligt personen på turistbyrån, finns det många som har väldigt dålig koll på Åland över huvud taget.

– Det händer att svenskar som kommer hit berömmer ålänningar för att de talar så bra svenska. Men över 90 procent av ålänningarna har svenska som modersmål, många kan inte finska.

Ni ser, mönstret blir klarare och klarare: kombinationen lång båttur+annat land ger känslan av att man har gjort en riktig långresa. Min konspirationsteori stämmer i teorin.

Hur är det då med båtarna, exakt hur långsamt åker de egentligen? Och är det sant, som jag fick höra av min kollega, att de lägger ankar mitt på havet för att förlänga restiden?

Spetsa öronen nu. Det finns flera bolag som åker till Åland. Om man åker med till exempel Silja Line så gör man faktiskt ett snabbt stopp i Åbo efter Åland, vilket ger en mycket längre resväg om man åker tur och retur. Men – mycket riktigt – som jag avslöjade tidigare skulle båtarna kunna åka snabbare än vad de gör, om de bara ville.

– Ja, farten är anpassad efter en tur och retur-resa per dygn, säger Hans Friberg på Silja Line.

Stockholm, Mariehamn, Åbo, i den ordningen. Ja, Åbo heter Turku på finska, visst är det konstigt?

* * *

Så hur är det med de som kör direktturer? Till exempel Birka cruises?

Jag ringde dem och fick ett ohyggligt bra och redovisande mejl. Kanske så bra att vi nu har svar på allt.

”Har precis läst din krönika och du har både rätt och inte rätt. Fast du vill så klart skruva till det i din spaning.
Skulle du åka över själv med världens speedboat kanske du skulle kunna få ner antalet timmar rejält, men i vårt fall handlar det ju om stora fartyg.

Så 14 mil till havs är inte som 14 mil på en motorväg.

Det är mer som 14 mil på småvägar mellan Öttum och Kvänum (om det vore 14 mil, men det är bara ett par km) inklusive hastighetsbegränsningar.

Östersjön har hårda restriktioner och eftersom vi kryssar till största delen i skärgården är det så klart ännu hårdare restriktioner.
I Stockholms skärgård går vi normalt mellan 8-12 knop (cirka 15-22 kilometer i timmen), beroende på sträckan. Annars är det max 20-21 knop (cirka 39 kilometer i timmen).

Som jag berättade för dig är Birka ett rent kryssningsfartyg och det finns ingen anledning för oss att pressa farten. Det beror också på vindriktningar osv.

Följer man hastighetsbegränsningar och alla restriktioner skulle det kanske ta cirka 6 timmar en väg. Men vi är alltså ingen färja, vilket exempelvis Viking Line bland annat är. D v s de har både passagerar- och biltrafik ombord.”

Vi lägger aldrig ankar, det är fel.”

Hon tillägger:

”Jag vet inte om många tror som du, det är inte alldeles omöjligt. Men nu när du reder ut begreppen så kommer ingen ju någonsin att tvivla mer.”

Se, profetian blir nu sann!

Jag har absolut ingen aning om var vare sig Öttum eller Kvänum ligger eller hur det är att köra bil där, men det är en riktig mardrömstur förmodar jag.

Summan av kardemumman, om man ska tro båtbolagen, är alltså följande:

– Ja, kryssningsbåtarna sölar på riktigt rejält. Det beror både på hastighetsbegränsningar och för att det inte finns någon anledning att åka snabbt (=de vill sälja mer lakrisvodka och Lapin Kulta i tax free-shopen).

– Nej, de lägger inte till ankar.

– Det finns snabbare linjer man kan ta om man verkligen vill (vill man det?).

Och viktigast av allt:

– Jag är inte ensam om att vara dum i huvudet. Vi är flera stycken.

Okej pojkar och flickor och andra, känner ni att ni fick reda på allt ni ville? Grymt!! Då stänger vi Ålandgate för den här gången. Nu tror jag faktiskt att jag ska jag hem och boka en dygnskryssning till Åland. Det var sjukt kul förra gången!