Vi lät en barnpsykolog tolka Kent Ekeroths senaste bråk

Kent Ekeroth får sin tredje timeout, efter nya bråk på stan. Han verkar inte lära sig – precis som ett barn. Café frågade barnpsykologen Jenny Klefbom hur man ska hantera barn som bråkar.

Sofia Börjesson | Montage Johan Hedberg  |  Publicerad 2017-02-03 16:20  |  Lästid: 3 minuter

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tycker att Kent Ekeroth ska ta en timeout. Igen. Den här gången handlar det om att han slog en person i en krogkö under en utekväll förra året, något som han nu står åtalad för.

Men det är ju inte första gången som Kent Ekeroth ställer till det för sig, eller som Sverigedemokraterna svarar med att dela ut en timeout. En uppfostringsmetod som till dags dato inte har haft någon som helst inverkan på Ekeroths beteende.

Vi ringde upp barn- och ungdomspsykologen Jenny Klefbom och låtsades att Kent var ett barn. Vi ville veta hur föräldrarna (Jimmy Åkesson och Mattias Karlsson) ska hantera den här lille killen (Kent Ekeroth).

Obs! Jenny Klefbom får i det här skedet inte veta att barnet vi pratar om egentligen åsyftar Kent Ekeroth, utan fick följande problematik presenterat för sig i tre punkter:

  • Problematiken började när pojken inte ville låta vissa barn vara med och leka och fick ta timeout på dagis.

(Bakgrund: 2006 blir Kent uppsagd från sin praktik på Sveriges ambassad i Tel Aviv efter att ha framfört invandringskritiska åsikter på sin blogg.)

  • Timeouten hjälpte inte. Efter en tid blev han dessutom hotfull och började gå runt med tillhyggen i lekparken. Föräldrarna utdelade ännu en timeout.

(Bakgrund: 2012 släpper Expressen en film som visar hur Kent Ekeroth går runt med ett metallrör under en utekväll i Stockholm, händelsen kom att kallas järnrörsskandalen.)

  • Timeouten hjälpte inte. Efter ytterligare en tid blev pojken utåtagerande och slog ett annat barn i ansiktet. Enligt rastvakterna var det helt oprovocerat. Föräldrarnas svar – en timeout.

(Bakgrund: I november 2016 slår Ekeroth en tjugoåring i en krogkö. Enligt Kent handlade han i nödvärn, men övervakningskamerorna visar inget hotfullt beteende från tjugoåringen.)

Obs! Jenny Klefbom vet alltså inte att vi pratar om Ekeroth.

Jenny Klefbom, vad är din analys om beteendet och bestraffningen?

– För det första så är timeout som bestraffningsmetod fullständigt verkningslöst. Den här typen av bestraffning kunde man se på nanny-program från USA och Storbritannien i början av 2000-talet, och det är metoder som aldrig har fått något forskningsstöd mot utåtagerande beteende.

Så det hjälper inte med timeout?

– Nej. Det kan till och med förvärra beteendet. Det väcker oppositionslusta. Barnet känner sig kränkt, blir fientligt inställt och börjar istället gå bakom föräldrarnas rygg.

– Med det sagt är inte det här ett problemfritt barn som man enbart ska vara snäll mot.

Hur menar du?

– Det här är ju ett barn som har använt sig av maktmedel, hotat och slagits. Han har överskridit gränser, och varför han har gjort det kan bero på flera saker. Det kan till exempel handla om ett väldigt aggressivt barn som har svårt med impulskontroll och som har svårt för auktoriteter. Oavsett vad som ligger bakom beteendet krävs bestämda och hårda gränser med ett sådant här barn.

Vad ska föräldrarna göra då?

– Min grundtanke är att det här barnet känner att han vinner något på sitt beteende. Han vinner makt över sina kompisar, och då ska man som förälder göra det så svårt som möjligt för honom att få det. Han kanske inte ska få delta i vissa sammanhang om han är på det där sättet, och han behöver även lära sig hur man behandlar kompisar.

– Bamses kompisbok är ett exempel. Den förklarar pedagogiskt hur man gör för att söka kontakt med andra och få igång en lek.

Bamses kompisbok kan hjälpa barn som inte vet hur de ska bete sig mot kompisar. Foto: Kärnan
Bamses kompisbok kan hjälpa barn som inte vet hur de ska bete sig mot andra. Foto: Kärnan

Obs! Jenny Klefborn vet fortfarande inte att vi pratar om Ekeroth.

Om jag säger att det är en vuxen person vi pratar om då?

– Om han är vuxen och slåss, hotar och kör över andra så är det ett onormalt beteende. Är det Donald Trump du pratar om?

Nej, det är det inte. Det är en svensk vuxen person, och ”föräldrarna” är egentligen hans arbetsgivare.

– Då får nog arbetsgivaren fundera på att koppla in företagshälsovården. Man skulle behöva göra en bedömning av hur personen mår och ta reda på om det kan röra sig om någon form av funktionsnedsättning eller annan problematik. Den här personen verkar ju behöva hjälp.

Går det att jämföra en vuxens beteende med ett barns?

– Nej. Och det här är verkligen centralt: det som är helt normalt när man är sex år gammal kan vara extremt avvikande när man är vuxen.

Förklara, tack.

– En tvååring kan gå på gatan och peta i näsan och till och med stoppa fingret i munnen utan att det är konstigt. Om en tolvåring gör samma sak så är det lite avvikande och kan få sociala konsekvenser. Gör man detta som vuxen skulle man verkligen kunna få det svårt.

– Att slå någon när man är vuxen är extremt avvikande, och dessutom straffbart. Men visst kan det finnas vuxna som gör så för att man har en funktionsnedsättning eller psykisk sjukdom. Eller så är man bara en idiot.

Har du förstått vem vi pratar om än?

– Nej, jag har ingen aning.

Det är Kent Ekeroth.

– Okej, ja, just det. Han puttar ju på folk lite här och där. Men då stämmer ju verkligen min analys. Beteendet är så mycket mer onormalt när det gäller en vuxen, och åtgärderna som sätts in (timeout reds.anm) är fullkomligt verkningslösa skulle jag säga.

Jenny Klefbom har som policy att inte uttala sig om enskilda personer, eller göra analyser av kändisar som hon inte har en fullständig bild av. Därför avslutar vi intervjun här och konstaterar att pappa Åkesson och mamma Karlsson kanske borde ompröva sin uppfostringsmetod, och kanske även koppla in företagshälsovården.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 09:30