Annons
Annons

En vinälskares försvarstal: ”Jag må vara nördig – men jag är ingen snobb”

"Ner med axlarna och släpp prestigen och oron. Om personen på andra sidan bordet är min bästa vän skiter jag väl i om det är en lyxig barolo eller ett enkelt rödtjut i glaset ”, skriver Cafés dryckesredaktör Andreas Grube.

Andreas Grube

Jag vill ju umgås, snacka skit, och kanske bli lite full

Jag har alltid, eller åtminstone väldigt länge, haft ett stort intresse för vin och andra drycker. Men när jag väl tog min sommelier-examen och började skriva  i sammanhang som det här förändrades något väldigt snabbt och markant i min bekantskapskrets: Ingen vågade längre ta med sig en flaska vin som present på en hemmamiddag – och väldigt många tror att bara för att jag kan en hel del om vin så innebär det att jag automatiskt blivit en kräsen snobb som fnyser åt allt som inte är tillräckligt dyrt, fint, coolt eller kvalitativt.

Inte sällan hamnar jag i sammanhang där luften blir lätt laddad så fort vinet ska serveras:

– Jaa, eh…haha, jaja, sånt här simpelt vin dricker du väl såklart aldrig, men…”

Eller:

– ”Nu får man ju skämmas som serverar den här bag-in-boxen till dig, men…”

Eller:

– ”Vi borde ju såklart ha köpt något flådigare vin nu när du är här…”

Damn it, sluta!

Annons
Gilla Cafe.se på Facebook

Om personen på andra sidan bordet är min bästa vän skiter jag väl i om det är en lyxig barolo eller ett enkelt rödtjut i glaset

Alltså, jag fattar såklart. Men kom igen, jag må vara nördig – men jag är ingen snobb. Jag tycker att det sociala sammanhanget så gott som alltid väger tyngre än själva vinet. Jag vill ju umgås, snacka skit, och kanske bli lite full.

Klart att jag gärna dricker gott i alla lägen, och när jag köper vin till mig själv vill jag att det ska vara något jag verkligen går igång på, och jag har inga problem med att det kostar. Men om personen på andra sidan bordet är min bästa vän skiter jag väl i om det är en lyxig barolo eller ett enkelt rödtjut i glaset. Det är helt oviktigt – det är sammanhanget som är grejen!

Jag får min beskärda del av fine wine-upplevelser, både i jobb och privat, men jag kräver verkligen inte att allt i livet ska vara så. Och jag förväntar mig inte att alla runt omkring mig ska dela min passion och min nivå av nörderi. Jag kan utan problem bälga i mig både ett och fem glas billigt rött av enklare sort, även om det kanske inte är något som jag hamnar i boken över mina bästa vinminnen.

Så: ner med axlarna, släpp prestigen och oron. Tvärtom skulle jag vilja påstå att jag är en ganska tacksam person att bjuda på vin, eftersom jag är mer nyfiken än de flesta. Kommer du på middag hemma hos mig blir jag alltid glad över en flarra vin, oavsett sort. Och är du osäker på vad du ska köpa kan du ju alltid välja något jag tipsat om i en spalt…

Annons

Dela (1)
Tweeta



Laddar