Filip & Fredrik-klassiker: Nattsamtal med Arnold Schwarzenegger

 |  Publicerad 2010-11-27 06:53  |  Lästid: 4 minuter

Från mitten av 1990-talet och ett decennium framåt var tv-profilerna Filip Hammar och Fredrik Wikingsson skrivande skjutjärnsreportrar i Cafés tjänst. Nu ger vi er deras bästa texter i repris – hela hösten.

(Bild: Arnold i Cannes, 1977.)

Reportagen samlades i boken Så tar du ut sin choklad, som skickades ut tillsammans med Cafés januarinummer 2007. Restlagret gick åt förbluffande snabbt och vi har genom åren tvingats ge det tråkiga beskedet till en regelbunden ström av spekulanter. Tills nu.

Cafe.se har fiskat upp skatten ur arkiven och kommer under hela hösten att återpublicera Så tar du ut din lön i choklad, reportage för reportage. Först gav vi er dokusåpadokumentet B-kändisar till salu. Därefter Filips berättelse om en vecka på Viagra, följt av en avslöjande intervju med nyhetsankaret Claes Elfsberg och ett 2001-dokument om överklassen på Stureplan.

Idag återvänder vi till 2003, då Fredrik ringde upp en österrikisk actionhjälte mitt i natten. (Arnold stod för övrigt just i begrepp att bli guvernör i Kalifornien, men det var inget vi visste då.)

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Eh… hallå?

– Yezzz… hello… is this Fredrik from Café Magazine?

Javisst.

– Det här är Arnold!

Jag hoppades det, ja.

– Vad gör du, mannen?

Tja… klockan är två på natten här i Sverige så jag ligger i sängen.

– Har du en trevlig fru bredvid dig?

Eh… nej?

– Så varför lägger du tid på att intervjua mig? Men när du har intervjuat mig färdigt så ska du väl ut och leta tjejer (stort skratt)?

Jag går nog bara och lägger mig igen.

– Nej! Det får du inte! Ut och roa dig medan du har chansen (gigantiskt skratt)!

Well, vi får se. Du, vi kan väl snacka lite om din kommande film, T3 – Rise of the machines. Det alla undrar är förstås om specialeffekterna kommer att knäcka The Matrix-uppföljarna.

– Vår film är inte lika beroende av specialeffekter som The Matrix-filmerna. Visst har vi en del såna scener, enastående scener, men i The Matrix är effekterna verkligen en del av filmen. Vi har verkligheten som grundtema, ungefär som i T2.

Där en kille kunde förvandla sin arm till ett svärd.

– Ja, okej, just det hade kanske inte så mycket med verkligheten att göra, än så länge… men du förstår vad jag menar, va? Vi adderar overkliga element till en verklig värld i våra filmer – i The Matrix-historierna är hela världen helt skruvad.

Efter ”I’ll be back” från Terminator och ”Hasta la vista, baby” från T2 – har du nån ny machoreplik i T3 som fulla killar kommer att plåga sin omgivning med?

– Sånt vet man aldrig. Vi hade ingen aning om att replikerna du nämnde skulle få sån respons. I trailern till T3 säger jag ”She’ll be back”, om filmens kvinnliga terminator, men det vore konstigt om det skulle fästa. Det är mest ett skämt, en anspelning på ”I’ll be back”.

Vilka klassiska Arnie-repliker är vanligast att killar vill att du ska säga till dem?

– ”I’ll be back” är fortfarande vanligast. En del gillar repliken ”I lied” från Commando, andra föredrar ”Stick around” från Rovdjuret. Det är väl inte alltid det roligaste man kan tänka sig att stå på en gata nånstans i Texas och säga ”I’ll be back” till en främling, men det är klart jag bjuder på det.

Alla dina klassiska repliker har varit rätt korta. Är det för att du fortfarande är halvkass på engelska?

– Visst är det väl så. Fast å andra sidan, hur många långa repliker kan du komma på? När Clint Eastwood säger ”Make my day” eller ”Feeling lucky… punk?” så är det ju inga bibelcitat han kommer släpande på precis. Ska en filmreplik sätta sig i medvetandet får den inte vara speciellt lång.

Det är väl – bortsett från T2 – typ bara Gudfadern 2, Rymdimperiet slår tillbaka och Scream 2 som har lyckats vara bättre än sin ”etta”. Kan T3 göra det omöjliga och vara bättre än både ettan och tvåan?

– Jag kan omöjligt se på den här filmen med nyktra ögon, eftersom jag varit involverad i den så länge. Men jag tror inte att nån ska behöva bli besviken. Vi har grym action, en bra story och en otroligt cool, kvinnlig terminator (norskättade Kristanna Loken) som kan förvandla sin kropp till olika vapen.

Är Terminatorn din favoritkaraktär från din filmrepertoar?

– Jag älskade verkligen att spela Conan barbaren… minst lika mycket som Terminatorn. Sedan är jag väldigt förtjust i Harry Tasker, från True lies, och om jag får säga det själv så är min rollfigur i Twins väldigt kul!

Jag läste någonstans att du var med Jack Nicholson på Kuba nyligen, på en stor cigarrfestival som Fidel Castro hade anordnat.

– Va? Gud… det skrivs väldigt konstiga grejer. Alltså, inget ont om Fidel Castro eller Kuba – jag har faktiskt varit där en gång för sex år sedan, med min fru – men inte fan har jag varit på någon cigarrfestival på Kuba med Jack Nicholson. Var läste du det?

I en tidning som heter Aftonbladet.

– Jaja, skitsamma, jag undrade bara. Men visst röker jag fortfarande cigarrer. Inte som i mina rökarglansdagar, då jag kunde suga i mig tre om dagen. Nu landar jag nånstans på två per vecka.

Vi hoppar till början av din karriär. Blev du knäckt när din värste kroppsbyggarfiende, Lou Ferrigno, fick rollen som Hulken i tv-serien på 70-talet?

– Äsch, Lou var aldrig nån fiende till mig. Jag vet förstås att dokumentären Pumping iron fick det att se ut så, men den där rivaliteten var bara ett enda lir för kamerorna. Sanningen var att vi kom rätt bra överens, jag och Lou. Jag unnade honom den där Hulkenrollen.

I en annan scen i Pumping iron får du höra att din pappa har dött, mitt under förberedelserna inför en tävling. Du blundar för det och konstaterar att du får sörja senare, för nu ska det byggas!

– Samma sak där. Pappas död inträffade vid ett annat tillfälle, men filmmakarna utnyttjade den för att de ville visa att jag var en ”maskin” utan känslor. De ville göra min karaktär mer intressant, vilket var en anledning till att jag hävde ur mig citat som: ”A pump is better than coming.”

Jag läste en intervju med Dolly Parton nyligen. Där sa hon att ni två träffades på 70-talet, på en fotografering, då hela idén var att du skulle lyfta henne.

– Visst! Det var 1978. Jag kommer ihåg det mycket väl, Dolly var väldigt trevlig och tjusig.

Dolly berättade också att du fick stånd, men att det ståndet inte var så mycket att skryta med.

– Ja, eh… Det kommer jag ärligt talat inte ihåg, men det verkar inte så troligt, eftersom Dolly inte riktigt är min stil. Du vet, jag går igång på kvinnor som ser ut som min fru.

Hur mycket tränar du numera?

– 45 minuter varje morgon, 45 minuter varje kväll. Varje dag. Motion på morgonen, styrka på kvällen.

Du ser fortfarande fräsch ut, men du börjar trots allt närma dig 60. Känner du flåset i nacken från killar som Vin Diesel?

– Här flåsas det inte i nån nacke! Än är jag bara 55, vill jag understryka. Jag kan lätt spela in actionfilmer i minst tio år till! Kolla på Clint – han är över 70 och fortsätter att leverera fantastiska filmer.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 14:12