Från stripp till Spielberg
Du är trött på ditt jobb. Du är 23 år gammal och känner att livet bara maler på. Så du börjar jobba som strippa på ett sunkigt runkhak i Minneapolis och kränga telefonsex på kvällarna.
I alla fall om du heter Diablo Cody. Och då har du också skrivit bestsellern Candy girl: A year in the life of an unlikely stripper, driver den lysande bloggen Pussy ranch och står bakom manuset till årets varmaste komedi, Juno. Och just det, du hänger med Steven Spielberg också och har skrivit ett avsnitt till hans sitcom United states of Tara.
– Från striptease till Spielberg – tja, det är väl en bra sammanfattning, säger hon glatt när Café träffar det 29-åriga stjärnskottet på filmfestivalen i Rom. Där har Juno just tagit hem priset för bästa film – och någon månad senare även publikpriset på Stockholms filmfestival.
Filmen är en graviditetskomedi ur tonårsperspektiv snitslad med sylvass dialog. En positiv feministisk Supersugen, om man så vill.
Din bok om strippvärlden tar upp en del… kväljande ämnen.
– Du tänker kanske på kunden som tyckte om att komma in i runkbåsen i slutet av dagen för att ”städa”? Tja, han kallades ju för ”the cum licker” av en anledning.
I Juno finns referenser till skräckfilmsveteraner som Dario Argento.
– Jag älskar skräck! Mitt nästa projekt blir en feministisk splatterfilm. Jag älskar splatter. Fast jag har svårt för tortyrporr som Saw och Hostel. Min idol är Tarantino. Jag träffade honom nyligen, och jag blev helt stum.
Diablo Cody som tystlåten – det låter som en scen inte ens den mest kreativa manusförfattare skulle kunna fantisera ihop.
GUNNAR REHLIN
