När en i Girls blir jätteglad för sin mens på en toalett.
Låt: Gary’s in the park med Gary Wilson. Två ackord. I skuggan av Red Bull-finansierad selfiestickpop är det såklart toppmodernt.
Album: Kan man ens säga Pet Sounds, alltså, vem är jag då? Å andra sidan, vem bryr sig.
Ballad: My love is your love med Whitney Houston.
Cover: Nicos These days, tillika den ultimata ”jag skakar på soffan av allt jag tog i går”-låten.
Intro: Stormzys Shut up. Önskar så mycket att jag var honom.
Gitarrsolo: Rasmus Häggs solo i Sanktas från min förra skiva.
Filmscen: Slutscenen i The pledge när Jack sitter kvar själv vid sin bensinstation, det är samtiden i ett ansikte.
Dokumentär: The modern antiquarian med Julian Cope.
Tv-serie: Seinfeld, mest på grund av att jag känner absolut trygghet när jag tittar.
Roman: Den glada vetenskapen, Nietzsche. Egentligen mer en handbok.
Tv-seriescen: När en i Girls blir jätteglad för sin mens på en toalett.
Skribent: Kajsa Ekis Ekman.
Skivomslag: Madonnas debutalbum (Madonna). Att vara en av dansarna i hennes show på 80-talet var min största dröm.
Youtubeklipp: Soldiers coming home from war and surprising their loved ones.
Låtskrivare: I Sverige – jag. Eller, så är det väl kanske inte. Men topp–5, absolut.
Konsert: Joe Strummer, London, 1999. Mest för att jag var själv där och folk sa: ”How you doing, love?”
Reportage: Kevin Rowland i sista numret av tidningen Pop. True hardcore, i alla fall där och då.
Överskattat
Film: Skulle vilja säga Ruben Östlunds Turist, mest på grund av att De ofrivilliga var tusen gånger bättre (alla vet det).