Knäck kulturens kodspråk

joel  |  Publicerad 2006-07-03 17:36  |  Lästid: 2 minuter

Sofia Talvik
Att läsa och förstå vad som står på en kultursida i en dagstidning är i bland en utmaning i K2-klass. Stig Hansén, litteraturkritiker på GT/Expressen och författare till ett 30-tal böcker, hjälper dig med den intellektuella bergsbestigningen.

1. Hoppa över rubriken
– Rubriker brukar berätta vad texten handlar om. Inte på kultursidor. Att försöka tyda formuleringar som ’Alla är vi antenner och genomstekta’, för att ta ett autentiskt GP-exempel, är slöseri med tid.

2.  Titta på bilden
– Tumregler: Tankfulla personer med hakan i handen är författare, texten alltså litteraturkritik. Oskarpa svartvita bilder betyder modern dans. Collage eller teckningar indikerar abstrakta ämnen, som inte går att illustrera på annat sätt.

3. Kolla vinjetten
– De flesta tidningar har pedagogiska textmärkningar: ’konst’, ’debatt’ och så vidare. Vaga vinjettord som ’noterat’ eller ’infall’ betyder mer personliga texter, ofta med lätt förmäten ’flanör’-ton.

4. Lär dig skribenterna
– Nio av tio kulturskribenter är så förutsägbara att det räcker att veta vad de brukar tycka. Börja med att plugga in grunderna: Expressens Nina Lekander – vänsterfeminist. SvD:s Mats Gellerfelt – konservativ slugger. DN:s Madeleine Gustafsson – överdrivet snäll litteraturkritiker. Aftonbladets Göran Hägg – besserwisser.

5. Hoppa över hälften
– Kulturartiklar kommer sällan till saken förrän i mitten. I recensioner hittar man själva omdömet och eventuella invändningar i slutet. Bonustips: Många tidningar lyfter ut citat och lägger i större stil mitt i texten – där hittar man ofta det mest centrala.



LITEN KULTURPARLÖR
Högfrekventa ord och namn på kultursidor.

Poststrukturalism
Filosofisk riktning som under 1960-talet började ifrågasätta och montera ner stora delar av det tidigare västerländska tänkandet.

Jacques Derrida
Banbrytande fransk filosof med poststrukturalistisk läggning.

Diskurs
Betyder ordagrant ”samtal”, men används oftast om ett visst tankesystem. Exempel: ”Den poststrukturalistiska diskursen.”

Hegemoni
Herravälde, ledande ställning. Exempel: ”Poststrukturalismens hegemoni.”

Michel Houellebecq
Flitigt diskuterad fransk prettopornograf, som i sina romaner varvar intellektuella resonemang med slafsiga påsättningar.

Panegyrik
Översvallande lovprisning. Exempel: ”En hyllning av poststrukturalismen som gränsar till panegyrik.”

Neil Postman
Flitigt citerad amerikansk professor, mediekritiker och tv-hatare.

Konstantin Stanislavskij
Rysk teaterman som förespråkade mer realistisk dramatik.

Tematik
Det underliggande budskapet i en bok, pjäs eller film. Exempel: ”Tematiken i den Stanislavskijinspirerade uppsättningen är poststrukturalistisk.”

Ulf Benkel

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-12 22:47