Malin Persson

 |  Publicerad 2006-08-07 12:11  |  Lästid: 3 minuter


Top models programledare Malin Persson är den svenska modeindustrins bäst bevarade hemlighet.

För Cafés albin wiberg berättar den svenska super-modellen om sitt osannolika genombrott, åren på catwalken och polaren Karl Lagerfeld.

Det första du slogs av när Malin Persson dök upp som ny programledare för Tv3:s Top model var förmodligen en diffus känsla av att ha träffat henne förut. Någonstans. Någon gång.

Men det har du nog inte.

Såvida inte du också är uppväxt i den skånska småstadsidyllen Osby. Däremot har du med all säkerhet fångat Malins magnetiska blick när du suttit hos frisören och smygbläddrat i Elle, Vogue eller något annat kvinnligt modemagasin. Malin Persson är nämligen, vid sidan av Emma Sjöberg och Mini Andén, en av Sveriges största fotomodeller någonsin.

Åren i modevärlden har gjort avtryck. När vi sätter oss ner i loungen på Nordic Sea Hotel i centrala Stockholm är Malin klädd i en snävt skuren vit bomullstopp från italienska favoritdesignern Balenciaga. Catwalkbenen är prydligt paketerade i ett par tajta Cheap Monday-jeans och de naturfärgade bootsen från Chlôe fulländar outfiten. Skånskan som sensommaren 1999, bara ett par månader efter studenten, satte sig på planet till Rom har växt till sig.

Malins smått osannolika framgångssaga tog sin början en helt vanlig dag i den italienska huvudstaden.
– Jag och en kompis var ute och shoppade i närheten av spanska trappan när en kille kom fram till mig och frågade om jag hade lust att komma till Valentinos agentur och ta några testbilder. Visst, tänkte jag, lite extra pengar som fattig student vore ju inte fel.

Bilderna slog ner som en bomb på modellagenturen Fashion i Milano.
– De började ljuga om mig – det är så det går till i modebranschen när man upptäcker någon ny talang – och tala om för alla att folk var helt galna i mig.

Malin slog igenom på allvar när designerikonen Jil Sander och stylisten Joe McKenna fattade tycke för henne.
– Jag hade aldrig gjort något i modellväg tidigare, men mitt första år som modell gick jag 27 visningar bara under modeveckan i Milano. Det var helt galet. Jag var tvungen att åka motorcykel mellan visningarna för att hinna med. Av med kläderna, på med nya, sminka om och sedan bli utknuffad på catwalken.

Efter succédebuten i Milano spred sig ryktet om Malin inom modevärlden. Modehuset Kenzo insåg marknadsvärdet i att förknippas med den nya stjärnan och lät henne öppna deras visning under modeveckan i Paris.
– Någon månad senare var det haute couture-visningar och jag gick för nästan alla de stora modehusen: Dior, Givenchy, Christan Lacroix, Chanel, Galliano… Men jag fick inte gå för Jean Paul Gaultier och Yves Saint Laurent, så jag var lite missnöjd efteråt. När jag berättade det för min agentur skrattade de bara, eftersom de trodde att jag skämtade.

På ett par månader förvandlades Malin från vanlig tonårstjej utan bestämda framtidsplaner till en av världens mest efterfrågade modeller. Limousiner, flådiga hotellsviter champagnepartyn blev snabbt vardagsmat.
– Jag gled verkligen fram på en fet räkmacka. Jag åkte till New York och gjorde reklamkampanjer för Paul Smith, Chanel och Etro. Jag träffade Karl Lagerfeld, som ville plåta mig för Lagerfeld Gallery. Vi fick väldigt bra kontakt direkt och han tog mig under sina vingar. Jag tror att jag har gått 26 visningar eller något för honom, ända tills jag blev gravid för ett drygt år sedan.

Tanken var först att den vithårige modelegendaren personligen skulle knyppla ihop Malins 20-tals­inspirerade bröllopsklänning, men saker kom emellan och i stället lät han henne knalla ner till Lagerfelds flaggskeppsbutik i Paris och plocka ut precis vad hon ville ha.
– Jag gick ner och hämtade mina kläder, men när Karl ringde och fick höra det blev han nästan arg och sa åt mig att gå dit igen och ta ”precis vad du vill ha”! Så det blev en väska också… Men det är nog enda gången jag kommer att gå runt i en sån butik utan att titta på prislapparna. Jag fick saker för säkert 100 000 kronor.

Du har jobbat med några av världens främsta fotografer. Vilken är den mest minnesvärda plåtning du gjort?
– Jag var med Mario Testino i Rio de Janeiro en gång. Vi bodde i Ipanema och det var helt underbart. Mario är fantastisk att jobba med eftersom han inte tar sig själv på så stort allvar. Det viktiga i hans ögon är att man har kul. Det är mycket fest och skoj, och mitt i alltihop ska man genomföra en plåtning.

Du bor i Rom och är gift med en italienare. Hur kommer det sig att så många svenska modeller fastnar för utländska killar?
– Många modeller flyttar utomlands när de är väldigt unga – och plötsligt får de en uppmärk­samhet som de inte varit i närheten av hemma i Sverige. Sedan beror det ju på vem det kommer ifrån. Är det en slemmig italienare så vill man ju bara gå därifrån, men om det är en snygg så…

Men en snygg svensk skulle inte komma undan med italienarnas metoder utan att få en rak höger?
– Det beror ju på vad man säger. Italienarna säger inte rakt ut att man har schysta lökar eller fin rumpa – även om de menar det – utan typ: ”Komplimanger till din mamma.”

Vilken designer ska man som kille satsa på om man vill ha riktigt snygga kläder utan att bli gubbig?
– Till Cafés läsare vill jag rekommendera Dior Homme. Coola och snygga kläder. Även om italienare kanske klär sig mer klassiskt propert så tycker jag att svenska män generellt är väldigt mode-medvetna. Men ni har dåliga skor!

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-12 22:52