Miriam Bryant: ”Jag undrar om kärleken finns, för mig”

Miriam Bryant är en obotlig tidsoptimist och har just dykt upp en kvart sent i en svart bil, en taxi. Solen skiner, det är årets första sommardag.

Hennes ögon lyser, huden skimrar som pärlemor och det mörka håret ligger som en tung slöja över hennes bara axlar.

Hon ser ut som en modern Snövit.

Mitt på bröstet har hon tatuerat ett brustet hjärta. Den kraschade emojikonen sitter inristad i huden, för evigt krossad.

– Tatueringen talar sitt tydliga språk. Den symboliserar en kronisk sjukdom jag har …, säger hon och ler lite motvilligt.

– Jag gjorde den 2016 – året jag glömt.

2016, året som hennes minialbum Bye bye blue – en personlig berättelse om uppgång och fall – handlar om.

Hon har redan fått ner hela Sverige på knä med sin enorma sångröst, sin avväpnande autenticitet och direkta göteborgska charm. Bryant var en av förra årets mest streamade svenska artister, samtidigt körade hon på Kents sista turné och sjöng duetter med
Håkan Hellström inför 70 000 fans på Ullevi.

För ett par månader sedan kom hennes tropiska singel Rocket, som kämpade med sina soliga toner över en infrusen vår.

Miriam Bryants första egna skiva sedan Så mycket bättre heter Bye bye blue och är en dagbok över de senaste två åren, i låtform. Ep:n börjar där livet peakar, för att sedan bestämt röra sig längs med den oundvikligt fallande kurvan.

– Jag har aldrig mått så bra som jag gjorde sommaren 2015. Mina låtar hedrar det melankoliska i det – och sedan fallet. Du vet vad man säger: ”The bigger the fly, the greater the fall”, säger hon och nålar fast min koncentration med sin intensiva blick.

Miriam Melanie Bryant är 26 år, har över 50 tatueringar (många av dem har hon gjort själv), nära 100 miljoner streams på Spotify och en tung pokalhylla hemma i lägenheten i Stockholm. Hon växte upp i Utby utanför Göteborg med tre syskon, en finsk mamma och engelsk pappa. 2012 gavs hennes första singel Finders keepers ut av ett tyskt skivbolag, och hennes karriär började egentligen med en internationell hajp. Men via Så mycket bättre och turnén med Kent 2014 nådde Miriam ut till den breda publiken även på hemmaplan.

Nu sitter vi ute, fotostudions lilla uteplats ska snart bli upptagen av lunchgäster så vi letar upp ett ställe i skuggan. Betong, fläktsystem och en soptunna.

– Väldigt Berlin, perfekt! säger Miriam och tänder en cigg under skylten som undanber rökning just här.

Bye bye blue utspelar sig i just Berlin. Det är sommaren 2015 och livet kan inte bli soligare.

– Berlin är en stad som många åker till för att hänga – sedan kommer de aldrig hem igen. Så var det för mina vänner och kunde varit för mig också, om inte passionen för musiken fanns.

Ett stort gäng av Miriam Bryants vänner har flyttat till Berlin och hon åkte dit och hängde hela sommaren.

Hon blev fruktansvärt kär en kväll på ett dansgolv.

– Skivan börjar med Sad song och den handlar om när jag gick in i ett nytt ”vi”. Inte bara ett kärleks-vi utan även med det här stora kompisgänget. Det var röda skyar och bärs och nattklubbar. Vi var vackra och gränslösa.

Sedan kommer låten Black car som har fått en svensk översättning, ”Svart bil”.

Black car handlar om kärleken hon mötte på det berlinska dansgolvet, hennes före detta pojkvän, den tyska rocktrummisen Tommy Hey. Låten är hennes största egna hit med 25 miljoner spelningar på Spotify. När Miriam fick P3 Guld för Årets låt 2016 tackade hon genom att säga: ”Tack till den jävla skitstövlen med sin svarta biljävel som jag aldrig sätter min fot i någonsin igen.”

– Efter den sången började jag inse att jag gjort några felval. Everything heter låten som handlar om det. Då har tankarna och förhållandet gått åt helvete, som det alltid gör.

Miriam har bara några år kvar till 30. Hennes vänner skaffar familj, bygger bon och egen tillvaro. Det är inte eviga klubbnätter i Berlin längre. Victor Rådström, hennes ständiga musikaliska följeslagare som hon gör i princip all musik tillsammans med, har också gjort succé med egna projektet Neiked med låten Sexual som blev en stor internationell hit 2016.

Miriam har återhämtat sig från uppbrottet med Black car-killen, men känner sig ganska vilsen bland rådande normer.

– Det är påtagligt att jag nu är ensam, alla är ju det i bemärkelsen att ingen verkligen känner ditt innersta väsen. Men jag kan verkligen känna samma ensamhet nu som jag gjorde när jag var yngre. När man satt i gympa-omklädningsrummet, och sprickan i fönstret var den enklaste vägen att ta sig därifrån.

Hennes oförstörda och genuina sätt att vara; de spontana svordomarna, den rakt igenom öppenhjärtiga utstrålningen och de vardagspoetiska formuleringarna får henne verkligen att framstå som en ung och kvinnlig Håkan Hellström. En annan göteborgare som inte verkar skilja på sin artistpersona och sitt verkliga jag.

– Men det är också en kamp att leva upp till den där personen, som blivit en förebild för många. De senaste två åren har jag kämpat med det, efter Så mycket bättre. Det är ingens fel. Jag är glad att jag upplevs som en stark individ, för det är jag. Men de senaste åren har jag ifrågasatt mig själv, och då är det lite tufft att vara den personen utåt.

Inspireras du av dig själv – att fortsätta vara den hela Sverige fallit för?

– Inte den jag är just nu. Men tidigare versioner av mig själv, definitivt. Mitt 12-åringsjag eller mitt 16-åringsjag. Inget hade liksom hänt än då – ändå hade jag livsåskådningar och funderingar som jag skrev i mina dagböcker.

Bye bye blue kommer inte bara digitalt utan även som fysisk skiva, med en ambitiös grafisk form som Miriam jobbat mycket med.

– Jag älskade scrapbooking när jag var liten. Lyssnade på musik och klippte och klistrade, man kan bygga ett helt universum utifrån låten. I den grafiska formen har jag jobbat mycket med symboler.

Hur då, svarta bilar?
– Ja, det kan man nog hitta. Det är som ett pussel som mina absolut närmaste lyssnare nog kan lägga.

I sommar tar nio städer och festivaler emot Miriams turné, och så berättar Miriam sin historia i Sommar i P1.

Vad drömmer du om just nu?

– Att köpa loss vinden över min lägenhet och bygga en trappa upp. Men jag drömmer också om att inte vara ensam, att hitta kärleken igen. Jag undrar om den finns, för mig.

Är du på Tinder då?

– Haha, nej för fan. Jag har inte ens tänkt på att skaffa det. Men det kanske jag skulle göra. Jag fick en printscreen av en kompis som har Tinder. Vänta, jag ska visa den.

Miriam rotar bland sina bilder i mobilen. Men hon hittar den inte.

– Äh, skitsamma. Men det var en person som hade skrivit typ: ”Jag gillar tjejer som bla bla bla. Men om du är Miriam Bryant kan vi bli ihop direkt.” Haha. Så jag har redan en kille, faktiskt. Om jag vill. 

Fakta: Miriam Bryant

Ålder: 26 år.

Bor: I Stockholm.

Familj: Mamma, pappa, tre syskon och mina vänner.

Bakgrund: Debutsingeln Finders, keepers kom 2012 och blev en hit i Tyskland. 2013 kom hennes första album ut i Sverige och låten Push, play klättrade på listorna. Det stora genombrottet kom 2015 med medverkan i Så mycket bättre. Under P3 Guld 2017 blev Black car årets låt.

Aktuell: Med ep/miniskivan Bye bye blue den 16 juni och sommarturné.