Annons
Annons

Popens nya ikoner

Johan Hurtig
Dela (3)
Tweeta

För ett år sedan intervjuade Cafés Emil Persson Icona Pop – en upandcoming popduo som siktade högt. Sedan dess har det hänt en hel del. Med anledning av bandets Gröna Lund-spelning på tisdagskvällen publicerar vi nu intervjun igen.

* * *

Det ligger en samling toalettartiklar på Teatergrillens golv. En tandborste snuddar vid ett bordsben, en deodorant rullar fram och tillbaka i en högerparentes.

Annons

Caroline Hjelt har precis försökt få upp kreditkortet ur handväskan och samtidigt spillt ut hela sitt liv över Stockholmskrogens röda matta.

– Man är lite som en snigel, skrattar hon. Bär med sig allt man äger.

Icona Pop består av Caroline Hjelt, 24, och Aino Jawo, 25.

Just nu kryssar electropopduon över världskartan som om den vore en spelplan tillverkad av Alga. De kom nyss hem från USA, ska resa dit igen om ett par dagar och förhoppningsvis flytta över i höst.

Helst vill de till New York, men de kan absolut tänka sig ett depåstopp i den kaliforniska öknen nästa vår.

– Vårt mål är att spela på festivalen Coachellas största scen 2013, säger Caroline. Det är helt uppriktigt vårt mål. Kom ihåg var du hörde det först.

Några månader tidigare hade den där ambitionen låtit en smula naiv. Nu, när singeln I love it har detonerat, känns den helt förståelig.

Låten har satt dansgolv och studentflak (tyvärr inte bokstavligt) i brand. Den har tokhyllats av Washington Post och ansedda sajten Pitchfork. Framför allt har den fått världens hipsterpop­maffia att tråna efter det debut­album som släpps efter sommaren.

Texten handlar om skarven som uppstår efter ett kraschat förhållande: när man ännu inte gått vidare, men börjar inse att man trots allt kommer att kunna göra det.

– Vi gillar bitterljuva låtar som man både kan skratta och gråta till, förklarar Aino. Man ska känna sig levande och döende på samma gång.

Hon lyfter kniven och skrapar varsamt bort den glaciär av riven pepparrot som ligger ovanpå hennes hälleflundra.

Kvällen har hittills passerat som en hastig serie diabilder: först kaffe på Mellqvist (där Caroline brukade jobba), sen sunkbärs på Söderkällaren (dit Aino brukade gå när hon var 16), följt av ett snabbt nedslag på Riche (”för lite Riche, ratsch, filibom bom bom”).

På vartenda ställe har tjejerna high-fiveat sig fram genom folkmassorna. De känner allt och alla i Stockholms uteliv.

Teatergrillen är inget undantag – Caroline inleder med att lägga sin mobiltelefon på laddning i köket. Men så har hon också extraknäckt som servitris här.

– Jag gick till och med luciatåg på Teatergrillen när jag var i mina sena tonår, tillägger hon.

Tjejernas spontana och smittande personligheter avspeglas absolut i deras electropop. Men musiken har också fler lager: melodierna är indiepop och attityden är råpunk. Om Icona Pops sound vore en halsbrytande ansiktsmålning av Picasso skulle den ha Joey Ramones lugg, Maja Ivarssons kindben, kokainpupiller och Robyns lite snedslipade framtand.

– Musiken ska vara ett kaos som påminner om galet bra kvällar, hjärtesorg, nyförälskelse, missförstånd och ”fuck it”-attityden när ingen tror på en, säger Caroline.


Gör väsen av sig. Icona Pop är Aino Jawo, 25, och Caroline Hjelt, 24. På tisdagkvällen spelar de på Gröna Lund i Stockholm.

* * *

Det började en kväll i februari 2009.

Caroline Hjelt ställde fram gin och tonicvatten på bordet. Hon tog en limeklyfta, klämde fruktköttet mellan tumme och pekfinger och strilade ned saften i två glas.

Än visste hon inte mycket om Aino Jawo, men hon visste en sak:

Aino Jawo behövde en drink.

Två veckor hade gått sen Aino dumpats av sin pojkvän. Två veckor av sorg och sängliggande. För att bli sig själv igen beslutade Aino att gå på fest hos en tjej hon knappt kände. Men hon hittade aldrig tillbaka till sitt gamla liv. Hon hittade ett helt nytt.

Kemin mellan Aino och Caroline var elektrisk. De shottade whisky, diskuterade musik­ambitioner och kastade sig ut i Stockholms nattliv.

Samma kväll, i Berns stroboskopskimmer, bestämde de sig för att börja skriva låtar ihop. De skålade för löftet med varsin fatöl.

Ett och ett halvt år senare inkluderade franska skivbolaget Kitsuné låten Manners på en samlings-cd. Första ep:n Nights like this utkom förra året.

För att verkligen få fart på karriären sökte sig Caroline och Aino till London. Flytten ägde rum i september 2011, men då hade de redan tillbringat så mycket tid i England att det verkade poänglöst att ha en latent lägenhet i Stockholm.

De började jaga spelningar – dels som Icona Pop och dels som dj:s. Sakta men säkert blev de mer hårdhudade.

– Det är tuffare där, säger Caroline. Man gick fram till någon på klubben och sa: ”Var fan är mina pengar? Var fan är vår bärs? Ursäkta, vem är ansvarig?” Folk tittade bara oförstående på en: ”Vem är du?” Jag tror att det var nyttigt för oss.

Likt många Londonsvenskar bodde de i kollektiv. Olikt många Londonsvenskar delade de bostad med artisten Rosanna Munter och skådissensationen Alicia Vikander.

– Det var ett kreativt kaos, minns Caroline. Antingen var det: ”Jag har fått den här rollen!” Eller: ”Jag har fått den här spelningen!” Eller så var allt bara skit. Då glodde vi på film, käkade glass, drack vin och sköt upp våra bekymmer till morgondagen.

Deras sovplats var en madrass som låg på en heltäckningsmatta. De mätte avståndet mellan väggarna, hittade två pinnar av lagom längd och tryckte fast dem. Voilà: garderober!

– Rummet och madrassen var vårt kontor, säger Caroline. Vi satt där och skrev eller mixade. Vi hade inga pengar, utan levde på ägg och gröt och en massa bärs. Det var ständigt kallt. Det är kul när det går bra för oss, som nu, men när det varit tufft har det varit jävligt tufft.

Att de tvingades dela säng var det minsta problemet. Det gör de nämligen frivilligt – även nu när de tillfälligt bor i Stockholm.

– Det har bara blivit så. Och då kommer förstås följdfrågan: ”Hur gör ni när ni ska dra hem någon?” Men det löser sig alltid på något sätt. Det är faktiskt ett problem vi inte handskas med alltför ofta – vi har varit lite för upptagna med jobbet.

Det ska inte enbart betraktas som negativt. Caroline och Aino menar att sexuell frustration är en av Icona Pops stora inspirationskällor. Duon har spelat in en osläppt ”snusk-ep” med låtar som Royal dicks och Fuck this club in the pussy. På kommande debutalbumet finns ett spår som handlar om hur de gillar att bli kyssta ”downtown”.

– Man kan inte ta allt så jävla seriöst, säger Aino. Fan, vad jag skulle vilja ligga just nu! Jag säger det rakt ut. Det är helt normalt.

– Särskilt när man rest jävligt mycket, tillägger Caroline. Man tror att det passerat en vecka, men så har det gått tre månader. Man känner: ”Jag skulle så gärna vilja ligga just nu. Du förstår inte!”


Oskiljaktiga. Aino och Caroline delar lägenhet i Stockholm. En period bodde de i London – ihop med svenska skådisstjärnan Alicia Vikander. ”Det var ett kreativt kaos”, säger Caroline.

* * *

Kvällen – som vid det här laget börjar likna eftertextkollaget i Baksmällan – avslutas där allt började för Icona Pop: på Berns. En sanning med modifikation, visserligen, för vi går inte till källarklubben 2.35:1.

Vi hamnar på en exklusiv takterrassbjudning med bland andra John Engelbert från Johnossi.

Fatölen är utbytt mot importerad pale ale som serveras i vinglas. Klubbtechnon har ersatts av rökig jazzmuzak med rasslande cymbaler.

Elegant och lyxigt – men Caroline och Aino är fortfarande klubbkids som bara har påbörjat sin resa. Än är det en bit kvar till toppen.

– Det bästa med att spela i Sverige är att man får så mycket mat, säger Caroline. Vi slipper leva på ägg.

– Precis, säger Aino och visar skämtsamt hur hon stoppar hela jackan full med imaginär backstage­mat.

I sommar finns det dock ingen anledning att bunkra käk. Caroline och Aino kommer att passera otaliga bufféer när de drar fram genom sitt späckade turné- och pr-schema. De har totalt tre lediga dagar.

Den ljusnande framtid är Icona Pops. Hypereglagen står på rött.

– Vi har alltid varit sjukt självsäkra, säger Caroline. Vi är fan bra på det vi gör och förtjänar det här. Jag tycker att vi ska markera det här datumet i kalendern och träffas för en ny intervju om exakt ett år. Det ska bli spännande att se var vi befinner oss då.

Emil Persson

Foto: Mattias Sparreskog

Intervjun är tidigare publicerad i Café nummer 08/2012.

Annons

Dela (3)
Tweeta


Laddar