I senaste numret av Café: Den sista intervjun med Swedish House Mafia

Johan Hurtig Wagrell  |  Publicerad 2012-12-18 11:54  |  Lästid: < 1 minuter

I nya numret av Café publicerar vi en tolvsidig intervju med Swedish House Mafia. Jan Gradvall har fått exklusivt tillträde till gruppen under turnén – vi ställde fyra frågor till honom om arbetet bakom.

* * *

Vad, förutom att det är bandets sista intervju, gör detta reportage unikt?
– Det är extremt ovanligt att få hänga på artister under flera dagar, precis överallt, helt utan restriktioner. Då går det att göra journalistik på riktigt.

Varför tror du att du fick sådan access?
– Jag tror att de litade på att jag kan musik. Jag har skrivit om musik i 30 år, men jag tycker detta är bland det bästa jag gjort.

Vad förvånade dig mest under arbetet med intervjun?
– När man befinner sig mitt inne i Swedish House Mafia-sällskapet märker man hur skev mediebilden blivit. Swedish House Mafia har egentligen inget att göra med den så kallade Stureplanskulturen. De består av två tatuerade förortskillar från Solna och en bondgrabb från Skåne som förälskade sig i house och hela dansmusikkulturen. Det enda band jag följt som jobbar lika stenhårt och lägger lika stor vikt vid detaljer är Kent.

Du intervjuade Swedish House Mafia extremt tätt inpå Cafés tryckstart. Stressande?
– Det är ovanligt att magasinsreportage trycks så här tätt inpå själva intervjun. De sista dagarna gick jag upp halv tre på morgonen och skrev, men det var det värt. Att vara på spelningarna på Friends Arena gav en intensiv ”just nu”-känsla som jag försöker återskapa i reportaget. Och jag tror att deadlinehetsen hjälpte mig.

Jens Stenberg

 Läs intervjun i Café nummer 1/2013 – i butik på torsdag.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 13:49