| Jag tror vi måste prata |
Den här bloggen började som ett experiment, vi ville undersöka om det var möjligt för fyra vanliga män att träna upp sig till världens hårdaste ultramara på bara ett år. En massa saker kunde och gick fel: skador, finansiering, bristande motivation, alkoholproblem. Men inget vi inte kunde hantera. Nu har det dock dykt upp ett litet mer angenämt problem: Jonas ska få barn.
Och eftersom det här är något vi gör tillsammans och det känns oerhört omodernt att lämna en nyfödd bebis för en veckas potentiellt livsfarlig ökenlöpning har vi bestämt oss för att skjuta upp projektet i ett år.
Vi ser det inte som vi misslyckats, vi ser det som om vi bara upptäckt ett sätt som inte fungerade.
Tramps Like Us version 2.0 startar igen i månadsskiftet mars/april 2009.
Välkomna tillbaka då.
//TLU
PS. Vill ni veta hur det går på Berlin Marathon och Sörmlands ultra? Följ utvecklingen på Runners High och Byt Namn!-bloggen.
|
|
| Permanent länk till detta inlägg
|
|
|
|
|
| Jonas Aid Galan |
Allan: Igår hade jag tänkt posta ett inlägg som jag kallade The stones of Brunnsviken. Ett inlägg där jag likt John Ruskin hyllade en plats en plats som liksom i det närmsta förändrat min syn på livet. Jag hade tänkt hylla Brunnsan, och skriva om hur fantastiskt det är att springa där. Egentligen mitt vanliga yada om mina spår liksom. Men så kom jag att tänka på Jonas. Det kändes inte rätt. Istället frågar jag mig nu hur vi kan hjälpa Jonas ut ur garderoben ? Är det ett 90-konto som blir hans räddning, med stödgala och lite sånt där vi samlar in pengar som kanske kan sporra Jonas? Eller är det locket på och bara låta honom värka fram lite löpning som gäller?
Okej, med risk för att bli kallad en galen optimist/pessimist ger jag Jonas 50% chans att fullfölja SUM, med eller utan stödgala innan. Jag ger mig själv 60% chans att klara loppet.
|
|
| Permanent länk till detta inlägg
|
|
|
| Joggande änglar |
Klas: Det allra tråkigaste med Jonas försvinnande är att han verkligen fått till en väldigt snygg stil på sistone, som han borde delat med sig av här på bloggen. Han ser ut som en Hell's Angel från mitten av 60-talet. Visst, de var kanske inte sympatiska - men de såg ändå otroligt coola ut. Och nej, jag vet inte heller varför detta hamnade i fetstil men jag inser att det finns saker jag inser att jag aldrig kommer att förstå. De två främsta eviga mysterierna är Gud och TLU:s bloggverktyg.
|
|
| Permanent länk till detta inlägg
|
|
|
| Will the real Jonas Cramby please stand up? |
Klas: Senast Tramps Like Us sammanstrålade var veckan efter Stockholm Marathon. David, Allan och jag sprang, Crampa sket i bröstvårtetejp, att klippa tånaglarna och valde att bryta - något som han påstod var det bästa beslutet i hans liv.
Vi andra tyckte att det mycket väl kan ha varit det sämsta. Särskilt med tanke på hela Tramps Like Us-projeketet.
Dessutom visade det att Crampa slagit in på en gammal bekant väg. Ingen kan nämligen hävda att de lär sig så mycket av att ge upp som just denne älskvärde man. Han hittar alltid en personligt utvecklande anledning att inte ta sig till startlinjen, det ger honom en insikt han ofta vill marknadsföra som en smärre triumf. En liten byggsten som gör att det ska gå så mycket bättre nästa gång.
Om ganska exakt en månad springer vi Sörmlands Ultra Marathon. Innan har vi snackat om att det skulle vara en test, att den som inte klarade SUM skulle slås ut. Tanken var att det skulle sporra Cramby, men nu är jag rädd att det snarare blivit så att vi gett honom en mycket enkel utväg. En väldigt smooth sådan som lätt kan följas av ett tårdrypande inlägg om hur mycket han lärt sig om sig själv av det här.
Bör vi verkligen göra det så enkelt för honom? |
|
| Permanent länk till detta inlägg
|
|
|
| St Eriksloppet revisited |
Klas: Det blir inga bilder. Av omtanke om min bräckliga självkänsla tänker jag inte lägga upp några av de fotografier som togs i samband med St Eriksloppet i lördags.
Loppet var för övrigt jävligt på alla sätt och vis. Hällregn, en smärre insjö i skorna de sista kilometrarna, hållkänning och Stockholm har sällan varit fulare. Fjolårets lopp minns jag som oerhört vackert. Den här gången var det som att springa genom Ruhrområdet. En 21 kilometer lång depression som jag bara ville skulle gå över.
Kanske var det därför, ren hemlängtan, som jag lyckades pressa mitt tid från 1.51 till 1.43. Tydligen passerade Kristofer och jag mållinjen ungefär samtidigt, men han var totalt sett cirka 40 sekunder snabbare än mig.
Han firade genom att skicka över en utförlig recension av det enda fotot Photomotion fått upp på mig.Photomotion och jag är uppenbarligen ovänner. Photomotion vill mig mycket ont. Photomotion är motsvarigheten till de stora killarna som väntade på en efter att träslöjden var slut och som först lärde mig springa.
|
|
| Permanent länk till detta inlägg
|
|
|
| Fåfängans fyrverkeri |
Allan: Okej, jag har precis spenderat ett par dagar på olika Gomones (speedbåtar i gummi) nere på Sardinien. Dessa båtar befolkades av italienska djuphavsdykare och deras italienska beundrarinnor. Dessa dykare gick ner, stannade nere och kom alltid alltid upp med byte, en korg sjöborrar som kvinnorna öppnade och vi åt eller stora fiskar som harpunerats nere i djupet. Alla dessa italienska män, så macho. Och så jag, inget gjorde jag, drack öl och njöt havets läckerheter och försökte vara charmig. Inget fel med det, men en mycket omogen sida i mig kände att jag inte fick någon uppmärksamhet att jag liksom inte räckte till. Hur skulle jag råda bot på detta? Jag kom på en lösning, jag är något av en balansartist, en av mycket få talanger jag har tror jag är just det, jag kan konsten att balansera på ett ben.
Följaktligen ställde jag mig alltså på gomonens ena gummidäck och började balansera, tittade bort och låtsades inte bry mig om huruvida någon kollade, jag ställde mig i fyran, knäböjde tills jag kunde doppa ena tån i det fortfarande varma vattnet och jag balanserade på ett ben när det kom svallvågor.
Min förhoppning var att dykarna och kvinnorna, skulle kolla på varandra och utbrista typ att jag var helt otrolig, vilken styrka, vilken balans. Men inget hände, någon frågade förstrött vad jag höll på med och jag svarade att jag tränade bål och benstyrka eftersom det är viktigt för en löpare. Inga följdfrågor inget mer, bara tystnad. Efter tio minuter satte jag mig ner igen, åt sjöborrar som kvinnorna öppnade, drack öl och försökte skämta tills ingen tyckte jag var rolig längre, sen somnade jag.
|
|
| Permanent länk till detta inlägg
|
|
|
| Meningslöst skryt över den tid som flytt |
Klas: Kristofer Ahlström avslöjade att han och David Berling går omkring och pratar om hur mycket stryk jag ska få på St Eriksloppet imorgon. Det handlar dock om en kamp de aldrig kan vinna på det sätt de önskar, jag är nämligen en ytterst van förlorare. Finns det någon sida hos mig själv som jag är stolt över är det denna: jag knäcks inte över den sortens motgångar som det innebär att någon springer lite snabbare än mig. Särskilt inte om dessa personer är gamla fotbollsspelare och väger typ hälften av vad jag gör. Jag är kanske mer tävlingsmänniska än vad jag tidigare trott, men jag är inte korkad. Jag vet att det finns naturlagar.
Ändå är det med en viss förtjusning jag minns hur otroligt knäckt David var när han cyklade iväg efter förra årets lopp för att äta pizza i sin ensamhet hemma på Knivsöder.
"Skoja inte om det här - då följer jag inte med till Vegas", sa han som en tjurig treåring och trampade hemåt.
Det ska jag tänka på hela tiden fram till och med starten imorgon.
|
|
| Permanent länk till detta inlägg
|
|
|
| Lästips |
Allan: Läs och begrunda detta kära slavar.
|
|
| Permanent länk till detta inlägg
|
|
|
| The mighty ship |
Allan: Jag har av olika anledningar skjutit på mitt premiärpass efter min sega skada till just ikväll. Just ikväll brännde jag dock av mina första 11K sedan 31 maj. Ett oerhört uppehåll som jag liksom i det närmaste haft svårt att komma tillbaka från.
Passet var verkligen som ett komma hem pass. Jag stötte på det där trendoraklet, Henrik tror jag att han heter som jag ser typ varannan gång jag springer ute på Djurgården, jag skällde ut en cyklist, jag sjöng högt för mig själv och jag fick knott i ögat.
Allt var vackert på gränsen till det outhärdliga måste jag säga. Det var jobbigt men inte jättetungt, och jag gjorde milen på 44 min.
I Hummlegården, när jag nästan var hemma shuflades en av världens bästa låtar på i min Ipod. The HousemartinsThe mighty ship, jag ökade farten och tänkte att jag fucking aldrig ville stanna fast mina ben var trötta. Allt stämde ta mig fan. Jag är lite lite tillbaka nu, och hade det inte varit av lathet och en plötslig släng av förnuft så skulle jag sprungit halvmaran på lördag.
|
|
| Permanent länk till detta inlägg
|
|
|
| The Human Footrace |
Klas: Om någon såg en huttrande figur som sprang genom Hammarby Sjöstad i går kväll iklädd högt slitsade gröna shorts och en numera ganska äcklig Yale-t-shirt så var det jag som deltog i Nike Plus-eventet The Human Footrace. Över hela jorden deltog en massa löpare och sprang varsin mil för ett av tre välgörande ändamål (mitt var WWF). Charitygrejen gillade jag, det kändes så amerikanskt hurtigt på något sätt. Men mitt lilla hörn av det stora loppet var ganska kallt och ödsligt, jag föredrar helt klart det taktfasta trampet från tusentals fötter. Kan med andra ord knappt bärga mig till St Eriksloppet på lördag.
|
|
| Permanent länk till detta inlägg
|
|
|
|
|
Mer på cafe.se
 Sveriges bäst klädda vanliga blogg!22-årige Malmökillen Tobias Widman vann tävlingen Sveriges bäst klädda vanliga man, i regi av Café och Gant. Nu bloggar han om sina inköp (och lite till), här på Cafe.se.
Läs mer >>Modenyheter · 8 februari -10, 18:16 
 "Jag är fortfarande irriterad på Snabba cash"
The Viktor Report anklagar Sveriges filmkritiker för trendängsligt hyckleri - och menar att "14 av 16 Beck-filmer" håller högre nivå än vinterns svenska biosuccé.
Läs mer >> Film · 8 februari -10, 11:47  Börja en snyggare vecka
Tung helg? Syns det? Smit iväg och investera i en enkel lösning. Vår groomingguru Tomas Lenneryd tipsar om ett prisvärt sätt att trolla bort ringarna under ögonen.
Läs mer >> Grooming · 8 februari -10, 09:28  "Risk för nationellt trauma"EM-kvalmotståndarna blir Holland, Ungern, Moldavien, San Marino - och Finland. Drömlottning, menar somliga. Cafés Viktor Barth-Kron är inte lika säker, och varnar för hotet från öst.
Läs mer >>Sport · 7 februari -10, 14:01  "Hjälp! Vadå vaxa bröstet?"
Vad kvinnor vill ha. Del 5 i Cafés lika populära som hjälpsamma serie. Här får du stjärnbloggaren Emma Elwins bästa tips för hur du fixar dig till framgång. Läs mer >> Café dejtar · 6 februari -10, 18:00  Kristofer Ahlström tömmer magasinen...... då satsar Markus Kylén vidare på egen hand. Smärre justeringar i Cafés framgångsrika bloggstab lagom till helgen.
Läs mer >>Om Cafe · 5 februari -10, 17:09  "Maradona har tagit ut 101 spelare"Är du både man och argentinare? Grattis, din procentuella chans till landslagsspel är sannolikt högst i världen. Sportbloggen firar fredag genom att grotta ner sig i sydamerikansk statistik.
Läs mer >>Sport · 5 februari -10, 15:20  Lindström: USA vinner mode-OS igenDen amerikanska truppen i Vancouver har tagit Ralph Lauren till hjälp för att utrusta stjärnorna. Dags för Svenska olympiska kommittén att ringa in Johnny Johansson?
Läs mer >>Modenyheter · 5 februari -10, 09:29  "Drömmer Christer Björkman om elektriska får?"På lördag inleds 2010 års melodifestival. Cafés prisbelönta tv-kritiker Jan Gradvall är synnerligen trött på hela konceptet, och passade i Café 2/2010 på att såga ner schlagern en gång för alla. Här ger vi dig hela texten.
Läs mer >>TV · 4 februari -10, 17:09  "Jag slår mig själv i ansiktet för att få färg"Utdrag ur kommande Café: Mustasch-basisten Mats "Stam" Johansson avslöjar hur han tar hand om sitt yttre. En okonventionell men handfast guide till den klassiska heavy metal-looken.
Läs mer >>Grooming · 4 februari -10, 14:37 |  |
|
|
