Pär Lernström är Sveriges bäst klädda man

Patrik Hedlund  |  Publicerad 2011-08-16 11:43  |  Lästid: 9 minuter

Dressad till tänderna i smoking ena stunden, coolt casual med skinnjacka och jeans den andra. Ingen bemästrar den åtråvärda stilkombon bättre än Sveriges bäst klädda man 2011: tv-profilen Pär Lernström. Café frågar ut Idols nya frontfigur om sjuka skjortor, pinsamma program och lönsamma fyllor. Text: Andreas Utterström. Foto: Tobias Lundkvist.

En kille på kryckor spontansjunger Cee Lo Greens Forget you, en 19-åring är så nervös att hon knappt kan ta ton och en tredje så övertänd att han
studsar fram över golvet. Dags för gallring i Idol och det 40-tal deltagare som samlats på Oscarsteatern i Stockholm ska bli 20.

Kvällen innan delades de in i grupper. Nu väntar alla på att få framföra låtarna de övat in under kvällen och natten. Bedömningen ska göras av årets stränga jury besående av Anders Bagge, Laila Bagge Wahlgren, Alexander Bard och Pelle Lidell.

Det är som att åka tidsmaskin tillbaka till högstadiets skolkafeteria. Att bocka av stereotyperna går snabbt: den osäkra snubben som med nedböjt huvud sitter lite för sig själv, alfahonan med stenhårt sprayat hår som håller flocken i ett stadigt strupgrepp och killen som hanterar sin oro genom att spela buskispajas.

Mitt i infernot står en 30-åring klädd i oklanderligt putsade bruna skor, svarta byxor, v-ringad blå tröja, vit skjorta och blå-grön-randig slips. Han skruvar lite på vänsterhandens ring och inväntar nästa order från inspelningsledaren. Sedan samlar Pär Lernström ihop ett av sånggängen, kallpratar lite med dem, tittar in i kameran och säger:

– Vi ses igen efter reklamen.

Och sedan görs alltihop en gång till.

Efteråt går Pär Lernström fram till termosen och häller upp en kopp dåligt snutkaffe i vit plastmugg.

Sånggrupperna sjunger högre och högre för att överrösta varandra. Ljudnivån är mer eller mindre på nattklubbsnivå.

– Deltagarna äter, sover och skiter Idol just nu. Och likadant är det för mig. Jag lever helt i bubblan. I går var jag tvungen att gå ut med hunden och plugga in Filip och Fredriks podcast i öronen för att kunna tänka på något annat.

Det är inte bara de unga deltagarna som – i programmet vars final förra året drog drygt 1,5 miljoner tittare – ska bedömas. Samma sak gäller programledaren.

Pär Lernström är ingen nybörjare. I tv-sammanhang har han gjort allt från morgonprogram på MTV till utskällda Ballar av stål i Kanal 5 och hyllade Parlamentet i TV4. Från Radio Stockholm och Mix Megapol är han också van vid direktsändningar.

Men inget han gjort tidigare har varit i närheten av Idol. Det är som om Pär ska flytta från en sunkig etta med inbrända makaroner till en 1800-talsherrgård med labyrinthäckar.

Kanske är det därför han ett par dagar tidigare har valt Cadierbaren på Grand Hôtel, där en medelmåttig men superekologisk frukost kostar 295 kronor, som mötesplats.

Pär Lernström sitter nedsjunken i en fåtölj – klädd i jeans, randig skjorta och vitt linne. Han har en avundsvärd förmåga att se skönt avslappnad ut i alla slags kläder. I herrmodemagasin läser man ofta om termerna ”dress up casual” och ”dress down formal”, konsten att mixa vardagsplagg med formellt mode. Pär Lernström är en mästare på just det, allting ser ut att vara uppsytt just för hans kropp. Därför utser Café honom till Sveriges bäst klädda man 2011.

Hur hade du reagerat om någon för tio år sedan sagt att du skulle få det här priset?
– Jag hade nog skrattat. Jag hade så dålig smak på den tiden och vill egentligen inte skylla på att jag bodde i Strängnäs, men det hade nog ändå med saken att göra. Utbudet var så litet där. När jag var 19-20 år gick jag runt i sådana där skrynkliga skjortor som var trendiga en kort period. Usch, det gör så ont att tänka på.

Hur går du klädd till vardags?
– Helst jeans, skjorta och linne. Tidigare var jag en t-shirtkille, men det har jag tagit bort helt och hållet.

Programledarskapet i Idol innebär en hel del kostymer, känner du dig bekväm i det?
– Absolut. Men tyvärr inte i tredelad kostym med väst, då känner jag mig lite utklädd. Det är synd. Jag skulle också vilja kunna klä mig som en Östermalmsgubbe i tweed, utan att se ut som en av alla dessa unga killar som vill se ut som en Östermalmsgubbe.

Pär Lernströms nya tv-karriär började med en middag i slutet av februari. Den nya värvningen, som bara hunnit banda två avsnitt av Parlamentet, bjöds på middag av tv4:s programchef Fredrik Arefalk. Syftet var att de två skulle lära känna varandra lite bättre.

Kvällen började på en italienare vid Odenplan i Stockholm där det ”dracks ganska mycket vin” till pastan. Sedan blev det Tranan Bar och några drinkar. När det vid midnatt var dags att gå hem sa Arefalk:

– Jag tänkte skicka med en fråga. Skulle du tycka att det var kul att göra Idol?

Lernström, som längre drömt om att leda ett brett underhållningsprogram, ville jubla rätt ut. Men han är inte dum. Att hoppa jämfota av glädje är att sätta sig själv i ett dåligt förhandlingsläge. Dessutom är genuina känslor utan en sarkastisk/cynisk knorr inget som 30-åriga killar i Stockholms mediebransch sysslar med. Så i stället sa Lernström:

– Kul, men jag kan väl få vänta med svaret tills jag är nykter?

Sedan tog han en taxi hem till Kungsholmen och Linda (då fästmö, i dag fru), slängde sig i sängen och började prata.

– Jag tror jag höll på i 40 minuter och snackade om mina visioner för programmet och hur allt skulle bli. I min eufori sa jag också i ett svagt ögonblick: ”Nu kan du välja vilken jävla ring du vill!” Då vaknade Linda till och sa ”Ah, bra” och det fick jag äta upp senare när det var dags att köpa bröllopsringar. Då tog hon i ordentligt.

Dagen efter vaknade Pär Lernström upp med huvudvärk. Och några frågor som ringde i huvudet: ”Visst var det så, som jag minns det? Inte var det väl så att jag blev full och sedan har drömt allting?”

Han skickade ett SMS till Arefalk, tackade för en trevlig kväll och föreslog att de skulle prata senare under dagen. Det gjorde de. Erbjudandet om att bli programledare för Idol var ingen fyllehallucination, utan verklighet. Så Pär Lernström tackade formellt ja.

Vad är det som, förutom tittarsiffror och status, lockar med Idol?
– Jag minns Oldsbergs asdåliga program från 80-talet, Sverige-Sovjet och annat som alla kollade på och pratade om när jag växte upp. Jag vet att det är omöjligt att nå sådana tittarsiffror i dag, eftersom medielandskapet är så annorlunda, men jag har alltid längtat efter att få göra ett brett underhållnings­program och vara en del av det där.

Vilket var ditt första intryck av jury­medlemmarna?
– Jag minns när jag stod där i TV4:s katakomber och väntade inför vår första presskonferens. Plötsligt kom de gående där: Anders som var asnervös, Alexander i sina kortbyxor och sin mustasch och Laila i sitt jävla Disneyhår. De är ju som seriefigurer.

Har du satt dig ner med Linda och sagt: ”Älskling, lovar du att stå vid min sida när kvällstidningarna skriver helsidor om min kvarskatt och mina fortkörningar?”
– Nej, just det samtalet har vi inte haft. Men hon jobbar ju också i mediebranschen och skulle ta det med ro. Däremot är vi båda medvetna om vad som väntar om något går fel i programmet eller om tittar­siffrorna blir dåliga. Men även det tror jag att vi skulle hantera ganska bra. Det skulle vara betydligt jobbigare om det hände något hemskt privat och tidningarna började ringa till mamma och pappa.

Kommer du att trivas på löpsedlarna?
– Man måste ta det där med en nypa salt och inse att det är ett spel. Kvällstidningar och tv-kanaler lever av varandra. En del journalister har frågat om jag ska ta över Peter Jihdes kvällstidningshat, men det har jag svårt att tro. Han är extrem och kanske har sina skäl, men man väljer ju själv hur man tacklar det där. Tänk på Kristian Luuk. Han kan säga: ”Ja, det var jättekul att få barn, vi är väldigt glada.” Sedan blir det inte mer och ingen fotograf får plåta bebisen. Men journalisten får ett citat och Luuk behåller sin integritet. Han är otroligt proffsig.

Pär Lernström växte upp i Strängnäs tillsammans med mamma (förskollärare), pappa (sjukpensionär), två systrar och senare en halvbror. I mellanstadiet var han klassens clown, killen som stod i aulan med megafon i handen och skrek ut vilka som vunnit danstävlingen. Efter studenten fick han jobb som mellan­stadielärare på en skola i Strängnäs och undervisade i idrott (”det tror jag gick ganska bra”), NO och svenska (”mycket talar för att mina elever har stora kunskapsluckor där”).

Rektorn var nöjd och ville att Lernström skulle fortsätta. Men karriären tog en oväntad gir när en annan rektor ringde – från Kagge­holms folkhögskola utanför Stockholm. Någon hade hoppat av och det fanns därför en lucka på journalistutbildningen. Kunde Lernström vara där i övermorgon? Det kunde han så klart.

– Jag kommer ärligt talat inte ihåg varför jag sökte. Mamma säger att jag som barn pratade om att jobba med radio och tv, men det tror jag är efterhandkonstruktioner.

Han kunde inget om journalistik, men lärde sig snabbt. Ett sommarvikariat som reporter på Radio Stockholm gjorde att Lernström fick testa kunskaperna.

– Jag var väldigt dålig på nyheter, kom tillbaka till redaktionen med två timmars material som sedan skulle klippas ner till ett inslag på en minut och 20 sekunder. Men jag slet som fan och satt kvar halva natten och klippte mina inslag om och om igen. Jag ville inte att någon skulle få reda på hur stora problem jag hade, så målet var att gå därifrån före klockan fyra då morgonreportern kom.

Till slut insåg chefen att hans potential låg på annat håll. Pär Lernström fick hoppa in som programledare där det fanns luckor. Han hade olika projektanställningar under fem år tills han via Sila tugget på Utbildningsradion (ett retorikprogram för skolelever) hamnade på MTV som programledare för Mycket mer än müsli, en bortglömd produktion som varvade gäster med musikvideor. Kanalen satsade en hel del pengar. Men på fel saker.

– När vi sa att vi behövde en extra person för research sa cheferna: ”Nej, det klarar ni själva.” Samtidigt fick jag träffa en hudterapeut en gång i veckan. Stylisten åkte till LA och kom hem med två stora resväskor kläder eftersom det av någon anledning var viktigt att jag aldrig hade samma plagg två gånger.

Därefter blev det TV7 och Aftonbladets havererade satsning på digital-tv där Lernström slängdes in i kaoset för att tillsammans med Kjell Eriksson göra programmet Läget med Kjell och Pär. (Det mest populära inslaget var följetongen om en katt som skulle gå ner i vikt. Kanske var det inte konstigt att både program och projekt kraschade.)

Sedan blev det, 2009–2011, Eftermiddag med Pär i Mix Megapol. Jämte radiojobbet var han programledare för Ballar av stål och senare Parlamentet. På något sätt hann Pär Lernström också med att skriva stil­boken Gubbe: A lovestory (2010).

Men ett tag blev det lite väl mycket. Efter att ha sprungit Lidingöloppet på två timmar och 55 minuter tog Lernström en taxi till Café Opera där han skulle vara konferencier för Blog Awards. Efter en kort genomgång av kvällens arrangemang sprang han in på toaletten och spydde blå sportdryck (”ganska vanligt efter att man sprungit ett lopp”). Sen fick Lernström lägga sig på ett kontorsgolv och sova i en och en halv timme.

– Jag gjorde en okej, men förvirrad, insats senare på kvällen. Efter det där bestämde jag mig för att ta det lite lugnare.

Helt ärligt: Är du stolt över Ballar av stål?
– Jag är faktiskt det! Humor är det svåraste man kan göra, men jag tycker att det fanns några riktiga guldklimpar i Ballar av stål, som när Cecilia Forss raggar på italienare.

Apropå humor så var du och Linda med i TV4:s lekprogram Herr och fru tidigare i år. Var det lika plågsamt som det såg ut?
– Helt ärligt: När vi tackade ja så var jag inne i ett Idol-förhandlingsläge, så det var inte riktigt läge att säga nej. Dessutom tänkte jag att om de moderniserat ett lekprogram av den där typen kanske det kunde bli lite kul. Men när jag och Linda kom dit var det som att kliva in i en SVT-studio från 1993: konstigt ljus, skyltar man skulle hålla upp när man svarade på frågor och en publik där samtliga fyllt 65 år. Jag satt helt tyst i sminket, ångrade varje sekund och mådde verkligen dåligt.

Har folk retat dig efteråt?
– Tvärtom. Herr och fru verkar funka hur bra som helst. Även bland unga. Det har jag märkt när vi rest runt med Idol. Jag vet inte hur många 16-åringar som kommit fram och sagt (på brett dalmål): ”Jag såg dig i Herr och fru, du förlorade, men kul program. Söt tjej.”

Tjejen, ja. Eller fru, som hon är numera. Pär Lernström och Linda Öhrn träffades för snart sju år sedan när han jobbade på Radio Stockholm, hade page med snedlugg och en allmänt pojkbandsvalpig framtoning. Men flickvän saknades. Några kompisar, som kände dem båda, tyckte att Pär Lernström och Linda Öhrn skulle passa ihop och såg till att han bjöds till hennes 21-årskalas.

– Eftersom det var uppenbart att vi blivit ihoptutade blev det lite konstig stämning. Jag fick dessutom reda på att festen var i hennes ex-killes hus, ett stort jävla hus dessutom. Så jag tänkte: ”Vafan är det här?”

De pratade nästan inte alls under kvällen. Men efter midnatt, när festen kommit igång på allvar, började det hända saker.

– Linda slet och drog i mig och började våldshångla i en soffa. Det var lite tonårs­romantiskt. Sedan tillbringade vi natten ihop. På morgonen hade jag grov ångest över att vakna upp i ”ex-huset”. Jag såg att Linda fortfarande sov och gjorde ett försök att smita.

I samma ögonblick störtade en av hennes kompisar in i rummet, fortfarande onykter, och började skrika om ”värsta hemsläpet igår”.

– Det enda jag tänkte var: ”Kan jag få gå nu, så att de kan börja snacka skit om mig?” Jag körde en lögn om någon fotbollsmatch och tog en taxi hem.

Efter lite SMS-kontakt träffades de igen, sedan tog det slut, därefter var de… ja, vad? Det undrade Linda Öhrn i alla fall.

– Jag minns när vi hade tillbringat en helg tillsammans. På måndagen ringde Linda och sa: ”Hur ska du ha det nu? Antingen kör vi eller så skiter vi i det. Jag tänker inte vara någon jävla mellanförhållandebrud.” Och sedan dess har vi hängt ihop.

Vad var det du fastnade för hos Linda?
– Först att hon var, och är, väldigt söt. Sedan, när jag lärt känna henne, att hon är rolig och rättfram. Linda slog redan tidigt an en ton som är väldigt vettig för en konflikt­rädd person som mig. Jag trampar lätt på i samma fotspår och stoppar huvudet i sanden för att slippa sånt som verkar jobbigt. Men med henne vid min sida är det ingen risk.

När satte Linda ner foten senast?
– Under en semesterresa då jag rakade mustasch, nöjt tittade mig i spegeln och sa: ”Så här ska det nog vara i fortsättningen.” I dag har jag helskägg.

***********************

FRÅN MTV TILL TV4

Namn: Pär Lernström.
Ålder: 30 år.
Familj: Nygift med Linda Öhrn, tillförordnad chefredaktör på tidningen Vecko-Revyn.
Bor: I Stockholm.
Karriär: Programledare på Radio Stockholm, Eftermiddag med Pär i Mix Megapol, Sila tugget på Utbildningsradion, Mycket mer än müsli på MTV, Läget med Kjell och Pär i TV7, Ballar av stål i Kanal 5 och Parlamentet i TV4. Har också skrivit boken Gubbe: A lovestory.
Läser: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson.
Ser på tv: ”Alldeles för mycket, men gärna stora direktsändningar där allt kan hända.”
Aktuell: Som ny programledare för Idol i TV4 – och som färsk innehavare av titeln Sveriges bäst klädda man enligt Café.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-08-24 15:27