Ja.
Herregud.
Drygt 200 av er har svarat nu, vilket ju är en fullständigt ofattbar uppslutning. Vi är en digital armé, det är vad vi är. (Men kom ihåg att vi bara får använda den här kraften för goda ändamål, vi får inte börja störta latinamerikanska regeringar och skit nu bara för att vi kan, med stor makt kommer stort ansvar och så vidare och så vidare.)
Nå, angående alla svaren då. På grund av högst olyckliga omständigheter utanför min kontroll måste jag eventuellt ägna dagen åt att jobba.
Så om någon av de bloggläsare som ännu inte gett sig till känna råkar arbeta som statistiker skulle ju en snabb sammanställning av svaren (medföljande 3D-graf är plus men inget krav) vara oändligt uppskattat. Annars får jag ta tag i den totala informationsinsamlingen under kvällen och återkomma.
Men några spontana känslor så här långt:
En glädjande stor majoritet av er har riktiga jobb. Någon flyger flygplan, någon kör tåg, någon lagar trasiga antenner, någon lagar trasiga människor. Någon jobbar med kundservice, någon jobbar med ”bajs”.
Någon av er är ingenjör. Någon av er är advokat. Någon av er jobbar på spelbolag.
Några låtsasjobb, som ”PR-konsult”, ”webbadministratör” och ”journalist” har dock också smugit sig in, och ni är förstås också välkomna. Jag förmodar att det är ni som driver upp besöksstatistiken under dagtid, alltså den tid på dagen som majoriteten av inläggen skrivs och angående vilken mina föräldrar ihärdigt ifrågasätter om jag inte ”borde ha bättre saker för mig”. Det känns skönt att inte ni heller har bättre saker för er just då.
Många av er har inte barn (och har således inte förstått vad livet EGENTLIGEN handlar om), men nästan lika många verkar ha det. Eller vara det.
Många av er verkar bo i Göteborg. Vilket ju visserligen gör kommentarerna till det här inlägget en smula oroväckande, men samtidigt kanske är logiskt med tanke på den humoristiskt minimalististiska verkshöjd och förkärlek för ordvitsar som regionen och den här bloggen tycks ha gemensamt.
En i alla avseenden oproportionerligt stor andel av er verkar hålla på GAIS, Liverpool och Roma. Lag vars konsekventa underprestationer alltid kompenseras av deras obändliga övertro på sin egen förträfflighet. Lite som den här bloggen alltså.
Ni är, kort och gott, den allra bästa sortens bloggläsare.
Jag förtjänar er inte.
Så sammanfattningsvis känner jag mig så här långt stolt, överväldigad, rörd och lite, lite hungrig.
Jag föreslår att vi tar förmiddagsfika på detta och smälter intrycken.
Någon däremot?