Det har gått 33 år sedan Quentin Tarantino debuterade med Reservoir Dogs och sex år sedan vi sist hörde ifrån honom med Once Upon a Time in Hollywood. Ännu vet vi inte när den omtalade tionde filmen når vita duken, men tills dess kommer här den enda rankingen du behöver bry dig om.
Quentin Tarantinos filmer rankade – från sämst till bäst
9. The Hateful Eight (2015)
Suck vad lång den här är. Även om Tarantino är toppen på dialog och spänning underminerar den närmare tre timmar långa speltiden detta något oerhört. Jag förstår att storyn på pappret är spännande men ser bara ett segt kammarspel som aldrig tar slut. Detta trots att jag första gången såg den i 70 millimeter, premiärkväll på bio och hyser en grundkärlek för westerns. Optimala förutsättningar.
Det händer att jag får ett sug att se om alla Tarantinos filmer, med ett undantag: The Hateful Eight.
8. Jackie Brown (1997)
Den av Tarantinos filmer som oftast beskrivs som ”underskattad”. Och ja, den är kanske lite underskattad, men inte så jätte. Kanske den av hans filmer som känns längst ifrån hans stil. Kul skådisar med Pam Grier i spetsen som den smugglande flygvärdinnan Jackie Brown.
7. Django Unchained (2012)
En inte alltför vild gissning är att de flesta reaktioner på listan kommer vara att den här borde vara placerad högre upp, men det är fel. Den ska vara precis där den är. Filmen är inte dålig, den är lite bättre än Jackie Brown.
Problemet är att den känns mycket posigare än någon av hans andra filmer och det gör den till den svagaste delen i hans historierevisionist-trilogi. Den värsta scenen är den i slutet där Django fjantar runt med hästen. Hemskt! Däremot är det kul och ovant att se DiCaprio i en så här vedervärdig roll. Modigt av honom, får man säga.
6. Death Proof (2007)
Nu snackar vi en film som är underskattad på riktigt. En riktigt skitig thriller av ett slag som det känns att Tarantino älskar. Kurt Russell är otrolig som den djupt obehagliga Stuntman Mike, men även Zoë Bell och Rosario Dawson måste lyftas.
Tyvärr gick varken den eller Grindhouse-syskonet Planet Terror särskilt bra på bio, men båda har i efterhand kunnat åtnjuta välförtjänt kultstatus. Kanske den mest lekfulla film Tarantino gjort.
5. Kill Bill: Volume 1 och 2 (2003-2004)
Vi parar ihop dem, eftersom det var så de var menade att släppas om regissören själv hade fått välja. En av Uma Thurmans coolaste roller och en film som symboliserade en stark, sjukt pigg comeback för Tarantino, efter sex års frånvaro.
4. Reservoir Dogs (1992)
Tarantinos debutfilm håller fortfarande måttet, om än att man märker att han doppar tårna i en stil han snart ska kasta sig in i med huvudet före. Fortfarande väldigt spännande och med en grym skådespelarensemble där Steve Buscemi och Michael Madsen sticker ut med extra starka rolltolkningar.
3. Inglourious Basterds (2009)
Otrolig film full av minnesvärda scener. Shoshanas brinnande ansikte på bioduken är såklart en av de starkaste, men även den otroliga öppningsscenen. Den som introducerade Christoph Waltz för hela världen på ett sätt som fick alla att undra varför han hållits undangömd för oss fram tills nu. Tarantinos absolut starkaste skurk, någonsin.
2. Pulp Fiction (1994)
En cocktail av det som gör Tarantino så kul. Våld, spänning, humor, musik, en rolig och otippad mix skådisar… Det finaste är att man märker hur ball han genuint tycker att Travolta är, genom att ge honom det (sannolikt) bästa material han fått jobba med under hela sin skådespelarkarriär.
1. Once Upon a Time in Hollywood (2019)
Om man inte håller den här väldigt högt i Tarantinos filmografi har man cementerat sin filmsmak. Bestämt sig för att det man såg först också är det bästa. Inte bara är detta den visuellt snyggaste av alla hans långfilmer. Den har också en varmare ton än vi vant oss vid. Äntligen vågar Quentin bli lite sentimental och blotta strupen, utan att tappa stinget. Mitt i detta är Brad Pitt och Leo DiCaprio är en så sjukt stark duo.
I Once Upon a Time in Hollywood använder Quentin Tarantino allt han lärt sig under sina år som filmskapare och känns mer avslappnad än någonsin, på det bästa av sätt. Man vill aldrig att den här filmen ska ta slut, utan bara leva resten av sitt liv i den.
