Ni vet den där frågan om vilken person, levande eller död, man skulle vilja äta middag med?
Raden av kandidater är ju förstås närmast ändlös. Världsledare. Artister. Idrottsmän. Kulturpersonligheter. Religionsgrundare.
Men om jag personligen måste välja en, då tror jag att det skulle bli människan som installerade de rörelsekänsliga sensorer som används för att tända taklampan inne på toaletten i omklädningsrummet på mitt gym.
Framför allt skulle jag vilja veta på vilka grunder han eller hon räknade ut efter hur lång tid det var rimligt att den släcktes.
”Vilken rätt har du att döma mig?”, skulle jag fråga.