Min fru är bortrest.
Ja, hon har visserligen inte ens varit det i 24 timmar än, men hon kommer inte hem igen förrän på söndag. Och det är fan inte så enkelt det här med att vara ensamstående förälder. Lägenheten ser redan ut som en Quentin Tarantino-kuliss.
Jag börjar faktiskt hysa mer och mer förståelse för alla de där amerikanska historierna man hör om arga unga män som ”was raised by a single mom”.
Om det här fortsätter länge till så kommer min son också börja göra hiphop.