Min fru: (Läser bloggen) Men herregud, vem har du retat upp NU då?
Jag: Va? Äh…det är några journalister och DJ:s i Malmö bara som inte gillar mina krönikor.
Min fru: Journalister och DJ:s?
Jag: Ja…fast det är samma människor alltså. De är båda.
Min fru: Åh.
Jag: Mmm.
Min fru: Varför är de arga på dig då?
Jag: Alltså…det är väl inte helt klarlagt egentligen. Men en tycker att det är opassande att jag svär, och en tycker att det är provocerande att jag är provocerande. Och en tycker bara att jag är en tönt.
Min fru: Okej.
Jag: Och åh, just det, en tycker att det är irriterande att jag försöker vara ”så jävla macho hela tiden” också.
(Tystnad)
Min fru: Macho?
Jag: Ja.
Min fru: Hahaha.
Jag: (Harklar mig) Ja…du vet…jag kanske framstår så…
Min fru: Hahahaha!
Jag: Så himla roligt är det faktiskt inte.
Min fru: (Biter sig hårt i läppen, nickar på ett sätt som man kanske skulle kunna tolka som att hon inte är helt och hållet uppriktig) Nejnej, självklart. Inte roligt alls.
(Tystnad)
Jag: Ja…alltså…jag säger inte att jag är macho…
(Tystnad)
Jag: (Harklar mig) Jag säger bara att jag kanske kan uppfattas så, av folk som inte kä…
Min fru: HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
Jag: Nu är du bara taskig.
Min fru: (Framåtlutad över bordet, tårar i ögonen) Slutaslutasluta…
Jag: Meh! Folk kanske kan bli lite skrämda, innan de känner mig, det är allt jag säge…
Min fru: (Skakar i hela kroppen, viftar avvärjande med händerna) SlutaslutaslutajagORKARinte!
Jag: Du är precis som bloggläsarna. Vet du det? Ingen respekt över huvud taget.
(Tystnad. Min fru kämpar mot uppenbara fnitterkonvulsioner)
Min fru: (Sätter pekfingrarna hårt i tinningarna, biter sig i läppen, blinkar hårt, tar ett djupt andetag) Okej. Förlåt. Jag ska skärpa mig. (Djupt andetag) Vad sa dina läsare när hon skrev att du försökte vara ”så jävla macho hela tiden”?
Jag: (Harklar mig) De sa att hon måste ha förväxlat mig med Jonas Cramby.
Min fru: HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
Jag: Nu går jag till kontoret.
