När Café når Erik Enge över videolänk får den svajiga anslutningen snabbt sin förklaring. Erik befinner sig ”någonstans utanför Sverige” för inspelning av ett än så länge hemligt projekt. Det går bra nu för den 25-årige skådespelaren.
För att ytterligare parafrasera Petter har saker och ting börjat röra sig. Förutom den tidigare nämnda hemliga inspelningen kommer Erik snart att gå att se i Netflix svenska storsatsning Svart krabba och i SVT-serien Allt som blir kvar. Förklaringen stavas den prisade insatsen som det sargade ungdomsproffset Martin i Tigrar, en film som nyligen valdes ut som Sveriges bidrag till Oscarsgalan. Drömmar och mål kan leda en på oanade och mer eller mindre krokiga vägar genom livet. För Martin Bengtsson, som skrivit den självbiografiska boken som Tigrar baseras på, blev drömmen en mardröm som till slut drev honom in i ett självmordsförsök. För Erik innebar hans första stora huvudroll att drömmen uppfylldes.
”Martin är på många sätt en drömroll, det är en väldigt komplex karaktär som var väldigt givande att gestalta. Bara det att det är en karaktär som är med i varje scen är något som inte heller är så vanligt i film i dag”, säger Erik Enge.
Trots att de såg sin dröm inom olika branscher finns det likheter mellan Eriks och Martins resor. De båda insåg tidigt vad de ville göra och hur de skulle nå fram till målet.
”Jag tog mycket från mig själv när jag skulle gestalta Martin. Just målmedvetenheten är något jag kan känna igen mig i. Martin bestämde sig tidigt för att bli fotbollsproffs och gav sig inte innan han blev det. Jag hade samma syn på skådespeleriet. Jag bestämde mig för att bli skådespelare när jag var sju år och hade på något sätt redan då en plan för hur jag skulle uppnå det. Sen blev det inte alls som jag hade planerat, men drivet känner jag igen mig i.”
Ett återkommande namn i nästan varje svar under intervjun är Cina Monn, Eriks fästmö, partner och bollplank i allt. Har förklarar hur viktigt det var att ha Cina på plats i Italien under den krävande inspelningen av Tigrar.
”Jag är ju med i alla scener och filmade alla dagar, så den lilla tid jag hade ledig gick åt till återhämtning och att vara med min fästmö och hennes barn. Det var verkligen skönt, inte bara att komma hem till en sorts vardag och kunna landa, men också att jag och Cina jobbar mycket tillsammans. Vi kunde bolla tankar och idéer om scenerna och jag tror verkligen det gjorde att jag kunde prestera bättre.”
Är det viktigt att kunna släppa karaktären efter en lång arbetsdag?
”Ja, Tigrar var ju väldigt krävande mentalt. Om jag inte hade kunnat släppa det utan hela tiden haft det i huvudet hade det nog dränerat mig. Så i det fallet var det jätteviktigt att jag kunde släppa det och ladda om.”
Tigrars regissör Ronnie Sandahl har sagt att Erik kan ”bära ekon från ett helt liv i ansiktet, och det är väldigt svårt att öva sig till”, och på många sätt känns Erik äldre än sina 25 år. Det är inte bara på grund av rollen som bonuspappa till tre barn, utan även att hans karriär pågått i nära två decennier. Men precis som Martins resa i Tigrar har inte heller Eriks karriär varit spikrak.
”Jag tror att de flesta nog kommer till ett tillfälle när man börjar tvivla på sig själv. Det tror jag gäller i alla moment i livet. Det går bra fram till en punkt, sen börjar det gå lite mer segt och man börjar undra vad man håller på med; är jag rätt ute? Det hände mig relativt tidigt, kanske 2013, när jag var 17 år. Då hade jag skådespelat i tio år, filmat sen jag var tretton, men inte nått de största produktionerna. Jag tog mig igenom det, men det hade varit värre om jag haft en sådan period nu.”
Du har jobbat mot det här målet länge, sätter du stor press på dig själv?
”Absolut. Jag kan vara nöjd med vad jag gör, men jag vill också alltid göra bättre. Nu när Tigrar blivit så uppmärksammad och jag fått priser är ribban satt. Jag vill aldrig hamna under den nivån, utan alltid prestera bättre. Det sätter ju en press såklart.”
Vad betyder Cina i allt detta?
”Jättemycket. Bara det att vi kan bolla idéer och att hon är väldigt bra på att få fram det bästa ur mig. Hon är också perfektionist, och om jag inte presterat så bra som hon vet att jag kan så nöjer hon sig inte. Sen har vi lika smak, så när hon är nöjd med någonting är jag också nöjd.”
Föga förvånande går det mesta av Eriks tid åt till skådespelarkarriären. När tiden ges är han däremot även delaktig i Sagojord, ett företag han driver tillsammans med sin fästmö. Företaget har tre grenar: skådespeleri, rekreation och trädgårdsmästeri. Just nu arbetar duon med en stadspark i Mariehamn på Åland, där Erik är uppväxt. Även i trädgårdsarbetet lockar den konstnärliga aspekten.
”Det är på något sätt ett levande konstverk. Som att måla med färger som rör på sig, som växer och förändras. Där är det Cina, i rollen som gestaltande trädgårdsmästare, som är huvudperson.”
Vilka internationella filmer som till sist blir nominerade till Bästa internationella film på Oscarsgalan avgörs först i februari 2022. Om Tigrar väljs ut så kommer Erik att få gå ut på den mest bevakade röda mattan av dem alla. Även om han saknar en bild av drömkostymen är en detalj klar – matchningen med Cina.
”Det vore såklart fantastiskt. Grundtanken är alltid att ha något jag trivs i och tycker är snyggt. Sen är det klart att man får klä sig efter event, även om jag tror ens utstrålning och prestationen som har lett fram till att man står där är viktigare än kläderna. Jag tycker om att matcha med Cina, så vi fixar nog något tillsammans.”
Credits:
Fotograf: Sara Bille/Linkdetails
Stylist: Oscar Lange
Grooming: Philip Fohlin/Linkdetails
Fotoassistenter: Alexander Illic och Filip Älfvåg
Stylistassistent: Henrika Bonn