Häromdagen skrev jag en krönika om de fem deppigaste grejerna med Sveriges sextonde största tätort – Borås. Denna text möttes av massiv kritik från människor bosatta i just Borås.
Lokalinvånarna blev både ledsna och arga över det som skrevs i krönikan. Många menade att de inte alls kände igen sig i mina beskrivningar och att vinkeln var onödigt negativ.
Flera av kritikerna undrade varför jag i texten avstod från att nämna fotbollslaget Elfsborgs framgångar, Oklart varför de tyckte att detta passade i en krönika om stadens deppigaste sidor, men jag har ju inte så bra koll på fotbollskultur.
Min ursäkt till Borås
Jag har hursomhelst lyssnat på kritiken och tagit till mig.
När texten skrevs för två dagar sedan tyckte jag att Borås var deppigt, men med tiden har jag växt som människa och ändrat inställning. Nu tycker jag inte längre som jag gjorde då. Tvärtom! Borås är en riktigt kul stad där bara fantasin sätter gränser, i princip.
Exakt hur roligt tycker jag då att Borås är?
Nu låter det kanske som att jag tar i, men det jag nu ska säga är helt uppriktigt. I sina bästa stunder skulle vilja påstå att Borås nog är en minst lika rolig stad som till exempel Katrineholm, Hallsberg och Flen. Tre städer där åtminstone jag aldrig haft en tråkig stund.
Därför tar nu avstånd från det jag skrev i förrgår och vill försöka vara mer positiv. Så till hela Borås med omnejd: Förlåt så mycket för att ni blev ledsna och arga, det var inte min mening. Jag älskar allt med Borås.
Och det jag älskar mest är att det är en stad där man bryr sig chockerande mycket om min åsikt. Det var en fin överraskning.
Läs även:
