Min fru: Vilka är det som spelar?
Jag: Spanien och Tyskland.
Min fru: Vilka håller du på?
Jag: Jag vet inte.
Min fru: Vadå ”vet inte”? Varför tittar du då?
Jag: Ja…men…jag vet inte. Jag håller liksom på båda.
Min fru: Det kan du väl inte göra? Man måste väl välja?
Jag: Ja…men…jag kan inte. Jag tycker liksom om båda. Jag gillar Spanien som lag, men Tyskland som spelare. Jag gillar Spanien som kollektiv, men Tyskland som individer.
Min fru: (Tittar länge på mig) På människospråk. Tack.
Jag: Jamen vafan, jag gillar liksom sättet Spanien vill spela fotboll. Jag gillar deras spelidé. Men Tyskland har några spelare som jag verkligen älskar. Så…jag kan inte välja. Hur det än går så kommer jag tycka synd om den som torskar. Känner du aldrig så om saker?
Min fru: Jo. Det är väl klart att jag gör. Om skor.
(Tystnad)
Jag: Okej…det här är som skor då.
Min fru: (Irriterat) Men varför sa du inte bara det från början då?
