Kommer ni ihåg artikeln i Metro där jag indirekt fick stå till svars för överklassens fascination för Svensk Tenns tradition att odla miniekar? Nu är det dags igen! Varje år i september/oktober plockar jag ekollon för att bevisa för mig själv att jag är händig och kan ta hand om växter. Såhär såg det ut i söndags när jag och Elsa gick på jakt!
När ekollonen ramlat ner och börjat gro är det bäst att plocka, cirka nu.
De bästa är de som har en liten svans, då kan man nästan vara säker på att det kommer gå vägen!
Hejhej Elsa och söndagsfika på Rosendals trädgårdscafé!
Väl hemma sätter jag knappnålar, 2-3 stycken uppe där ekollonets hatt suttit.
Då kan man reglera vattennivån! Dränker man ollonen ruttnar dom. Jag sätter i mina vaser från Svenskt Tenn, dom hittar du här, annars går det bra med selterglas, shotsglas eller låga burkar med liten diameter!
Den här eken är rikskändis från artikeln i Metro, läs den här! Den är cirka ett år gammal och har levt halva sitt liv i jord.
Den här är lika gammal men har stått under en glaskupa och bara i vatten, då kan direkt solljus ha en brännande effekt.
Rotsystem efter ett år!
Ollonen ska vara några millimeter ner i vattnet. Håll koll så att det inte torkar ut, står dom i ett fönster ovanför ett element t.ex måste man fylla på ca 1 gång i veckan.
Kvantitet före kvalité! Jag ska också prova att lägga 7 stycken helt i vatten för att se hur det blir.
Stay tuned!
