Jag har ju häcklat dig i ett par dagar, här på bloggen. Räknat bort dig. Gjort mig lustig över att du försvarar din sambo.
Hållit på och hållit på, liksom.
Och jag misstog faktiskt det du gjorde idag för att du var trött och var på väg att släppa klungan. Men så var det ju inte. Du låg och smög på mockasiner, du. Lömsk som en modebloggerska i kön till White Room, är du.
Fem meter efter tätklungan in på upploppet…
Men sista 200 går du ju som en jävla slåttermaskin!
OS-silver.
Kudos.
Du är visserligen chanslös mot den där norskan Björgen.
Men vafan…
Hon är ju norska.
Det vet man ju hur de jävlarna håller på.