Innelistan
Lambrusco, dryck
Lambrusco? Eh nej tack, inget sånt slisk. Det är som med sake och zinfandelvin, vissa drycker dras med dåligt rykte sedan tveksamma importer på 80-talet. Därför reproducerar “de äldre” förståsigpåarna ofta bilden av den italienska lätt bubbliga lambruscon som något platt och lite sockrigt, vilket är supersynd när det finns gott om seriösa varianter där ute.
Görs i den italienska regionen Emilia Romagna, i fyra skyddade geografiska områden varav Lambrusco di Sorbara är den jag tycker levererar bäst. Ta till exempel C’era Una Volta (Det var en gång): pärlande, friskt och jordgubbigt – perfekt till lite charkisar av blandad sort. Eller en lättare buffé. Faktiskt den enda drycken du behöver till studentmottagningen. Inte övertygad?
Två slutargument: 1. Det kostar 159:- flaskan. 2. Man kan lite skönt säga att man dricker “Lambo”.
Rosendal Garden Party, festival
Ni andra kan hålla på med han The Boss, för mig finns det bara ett lik som jag vill ha utrullat på scen och det är Kraftwerk.
Hosoi, festival
Vill man ha lite mer leftfield artister och viner än ovan så väljer man med fördel Hosoi i slutet på sommaren. I gosiga Slakthusområdet där det öppnar nya trevliga ställen varje vecka, typ. Förra året uppträdde bland andra Marcos Valle! Early Bird-biljetter ute nu.
PLX Tjärö, festival
Vill man ha ännu smalare och hippare och längre från Stockholm så är det till Bräkne-Hoby man ska vända blicken. Svenska Disco Kyrkan kommer, och en hel radda coola akter som vi vanliga dödliga kommer lära oss namnen på om ett år eller två. I nuläget helt slutsåld men håll koll på sajten om det öppnar upp.
IDEA Sorry, I Don’t Work Here, keps
Keps är lurigt för mig. Om jag ska vara ärlig så har jag ALDRIG i hela mitt liv (möjligen sedan en Washington Redskins-kepa jag hade i fyran) tyckt att jag passar i keps. Men alltid gillat andra i keps. Vafan? Det är svinsnyggt på andra män, som ser sådär perfekt obrytt stiliga ut men när jag provar själv kan jag bara tänka: var är den snurrande propellern? Därför bär jag sällan keps, men den här snygga, lagom ironiska och perfekt blå skärmmössan lockar mig att försöka en sista gång.
Adidas by Wales Bonner, Wonder Quartz, shorts
First rule of shorts club: De kan inte vara för korta. Glad sommar!
Seglarskor, fotbeklädnad
Vi som hänger här på just denna innelista vet ju om redan att seglarskon gjort comeback. Vad har hänt Johan, har du tappat det? Ja, jo, jag var lite rädd för det och tänkte absolut inte ha med den här. MEN så såg jag en gammal bild på Billy Crystal i seglarskoperfektion och då spelade inget annat någon roll. Uppsidan? Din farsa har garanterat ett par lagom ingångna i garderoben – i din storlek.
Speedos, badbyxmodell
Varje sommar det senaste decenniet har jag försökt lyfta den lilla bananhammocken, mäns motsvarighet till stringbikini, utan att lyckas. Jag tror det beror på missuppfattningen att man måste vara superrippad för att bära upp ett par. Det är nästan tvärtom ju, självförtroendet boostas av att man har dem – ”kolla på den här snubben” liksom. En riktig pondusmage som tronar över ett par speedos: ascoolt. Plus vad som är kanske tidernas bästa look, t-shirt eller skjorta som hänger ner över så det ser ut som att man inte har något alls på underkroppen! Håll utkik efter mig på stränderna i mina nya Emporio Armani x Our Legacy-brallor.
Utelistan
Unna daj, uttryck
Det har lugnat sig lite senaste tiden, jag trodde uttrycket skulle självdö, men så överhörde jag på ett fik häromveckan hur en kvinna nästan skrek till sitt sällskap, de pratade väl om någon utsvävning: “UNNA DAAJ”. Detta trots att kvinnan tidigare pratat stockholmska.
Missförstå inte, jag är all for att man ska unna sig saker, jag är en varm förespråkare av konsumtion, jag vill bara aldrig mer höra “unna daj”. Kan du UNNA MAJ det?
