Höstens amerikanska valkampanj har handlat mycket om mat. Först blev Demokraternas nya vicepresidentkandidat Tim Walz hela världens pappa när han i ett roligt internetklipp försökte övertyga sin vegetariska dotter om att kalkon faktiskt inte är kött. När JD Vance försökte sig på att bli lika folklig genom att köpa donuts i en närbutik betedde han sig dock så stelt och konstigt att han föll i undersökningarna och blev Republikanernas minst populära vicepresidentkandidat
någonsin.
Sedan har vi såklart Donald Trumps ökända uttalande om hur haitier äter sällskapsdjur i Ohio, hans användande av en miniförpackning TicTacs för att förklara begreppet ”inflation” samt hans underliga besatthet av att försöka bevisa att Kamala Harris faktiskt aldrig har arbetat på McDonald’s. Att mat inte bara är näring, utan också kultur, historia och politik, blir helt enkelt tydligt om du följt den amerikanska valkampanjen.
Men om vägen till väljarnas hjärta verkligen går genom magen, vilken amerikansk president skulle du egentligen helst ha velat äta middag hos? Och vem skulle du ha skyllt på ont i halsen och tackat nej till? Café undersöker. Och vi börjar i botten för att långsamt klättra uppåt.
10. Donald Trump, 2017–2021
Det finns många orsaker till varför du inte skulle vilja äta middag hos Donald Trump. För det första har han ungefär samma matvanor som en bortskämd trettonårig tik-tokare från Täby. Han dricker tolv cola light om dagen, gillar pizza – men äter inte kanterna – och han vill ha sin biff well done och indränkt i ketchup. Han tycker inte heller om att prova nya maträtter och hyser den där underligt passionerade kärleken till McDonald’s som man annars bara hittar hos knappt könsmogna.
När det kommer till gästfrihet är han ingen Carl Jan Granqvist. En journalist vid Time Magazine har rapporterat om att under middagarna i Vita huset ville han bli serverad samma mat som sina gäster, bara lite bättre och lite mer. Om gästerna fick en vinägrett till sin sallad, då ville Trump ha en thousand island. Om det serverades kyckling till huvudrätt så var han den ende som skulle få extra sås, och till äppelpajen blev han tilldelad två glasskulor när alla andra bara fick en.
9. Richard Nixon, 1969–1974
Nixon förhandlade fram ett nedrustningsavtal med Ryssland och förbättrade de diplomatiska relationerna med Kina, ja om det inte hade varit för den där nesliga skandalen hade han nog kunnat lämna efter sig ett mycket bättre eftermäle. Och då snackar jag inte om Watergate, utan om faktumet att hans signaturrätt var … håll i dig nu … keso med ketchup. Jo, det stämmer. Enligt Vita husets dåvarande chefskock Henry Haller stoppade han i sig keso och ketchup närmast tvångsmässigt och som ett (högst tveksamt) sätt att hålla midjemåttet i schack mellan de mer överdådiga statsmiddagarna.
8. George Washington, 1789–1797
Jag tror att det hade varit med skräckblandad förtjusning man accepterat en middagsinbjudan till George Washington. USA:s grundlagsfader var nämligen ökänd för sin ovana att knäcka nötter med tänderna samtidigt som han samtalade med sina matgäster. Denna ovana var så svår att han i slutet av sin mandatperiod bara hade en enda naturlig tand kvar. Hans löständer var dock inte gjorda av trä, som legenden hävdar, utan en blandning av ”mänskliga tänder, djurtänder och elfenben”.
7. Andrew Jackson, 1829–1837
Trots att den fattige irländske emigranten Jackson både personifierade den amerikanska drömmen och blev en nationalhjälte när han besegrade britterna i New Orleans så minns vi nog honom mest för att ha haft en stor jäkla ost stående i repan till Vita huset. Uppgifterna varierar, men osten vägde någonstans mellan 700 kilo och två ton, och Jackson lät den mogna där i över två år innan han bjöd allmänheten på ett hejdundrande ostpartaj. Dagen efter rapporterade en tidning att ”i timmar hackade män, kvinnor och barn stora bitar ur osten och bar i väg. Luften var tung av ost, mattan halkig av ost och inget annat talades det om i Washington den dagen.”
6. George H W Bush, 1989–1993
Om jag var åtta år gammal hade George Bush den äldre antagligen hamnat längst upp på den här listan. Hans favoriträtt var nämligen ”cheeseburger pizza”, det vill säga en pizza med ostburgaringredienser på, och han avskydde broccoli så mycket att han förbjöd det på Air Force One och hans son George Bush den yngre till och med nämnde det i hans minnestal.
I ett berömt citat talar han till den grönsakshatande, matvägrande åttaåringen i oss alla när han stolt förklarar att: ”Jag gillar inte broccoli. Jag har inte tyckt om det sedan jag var liten och mamma tvingade mig äta det. Men nu är jag president of the United States och jag kommer aldrig att äta broccoli igen!”
5. Warren G Harding, 1921–1923
Även om Hardings presidentskap bara varade i två korta år skrev han för evigt in sig i historieböckerna som grabbmiddagens grundlagsfader. Han hade nämligen regelbundna fester i Vita huset dit inga läskiga tjejer var bjudna och man bjöd på sauerkraut och knockwurst, rökte cigarr, drack whiskey och spelade poker.
4. Bill Clinton, 1993–2001
En av de mer legendariska kockar som arbetat i Vita huset var Pierre Chambrin, en klassiskt skolad fransman som var så tjurskallig att han bara hann arbeta där i ett år innan paret Clinton tröttnade. Han envisades nämligen med att bara använda klassiska franska tekniker samt de allra finaste, lokala ingredienserna i säsong. När Bill Clinton, som var en enkel själ och mest gillade cheese-burgare och McMuffins, försökte få honom att anpassa menyn vägrade Chambrin på ett väldigt franskt sätt att lyssna och fick till slut sparken. Även om hans hårdnackade kockattityd var både otrevlig och föråldrad låter den mat som serverades i Vita huset under denna tid fullständigt delikat och dramatiken i köket lika underhållande som en blandning av Fawlty Towers och The Bear.
3. Barack Obama, 2009–2017
Att Barack Obama är en av de amerikanska expresidenter man helst skulle vilja ta en bärs med känns ju ganska självklart. Visst, det kanske skulle vara intressant att prata inbördeskrig med Abraham Lincoln eller höra Teddy Roosevelts skrönor från Vilda västern, men med Obama känns det som om man skulle kunna snacka tv-serier och musik och böcker och bara få vara sig själv för en stund. För naturligtvis hade Obama lika bra koll på mat som på övrig populärkultur, och hans restaurangrekommendationer från tiden i Vita huset var minst lika välkuraterade som de reading and music lists han fortfarande publicerar varje år.
Hans favoritrestaurang i New York var minimialistiska naturvinsbaren Estela, han älskade att äta tacos på Rick Bayless Topolobampo i Chicago och han är den enda president som slurpat nudlar på en ranglig pall i Hanoi med Anthony Bourdain …den ende amerikanska president jag för övrigt erkänner.
2. Lyndon B Johnson, 1963–1969
Om man, som jag, alltid går omkring med ett lågintensivt sug efter texmex tycker man nog inte att det är så konstigt att Lyndon B Johnson hamnar så högt upp på den här listan. Som Texasbo åt han enligt uppgifter hamburgare till lunch varje dag, och hans personliga kock Zephyr Wright serverade värmande comfort food som peach cobbler och chicken fried steak samt texmex–favoriter som nachos, tacos och chili con queso – självklart gjord på Ro-Tel-tomater och Velveetaost. Han var också den enda president som någonsin grävt upp en bbq-pit i gräsmattan utanför Vita huset, där han tillagade ribs till 200 personer under sitt återvalsparty.
Johnsons relation med Zephyr Wright sträckte sig dock bortom mat. De var goda vänner och det sägs att det var hennes erfarenheter som svart kvinna under de -rasistiska Jim Crow-lagarna som till slut övertygade president Johnson om att skriva under Civil Rights Act år 1964. Efter undertecknandet sägs det att han också gav pennan till Zephyr som tack för allt hon gjort.
1. Thomas Jefferson, 1801–1809
Thomas Jefferson är inte bara en av författarna till den amerikanska självständighetsförklaringen. Mathistorikern Thomas J Craughwell har också kallat honom för ”Amerikas första foodie” och menar att många av hans åsikter och intressen låg 200 år före sin tid. Han var en äventyrlig ätare som älskade att utforska andra kulturers mat under en tid där de flesta aldrig smakat något annat än morsans nävgröt och kokta rotsaker. Han etablerade den nördiga jord-till-bord-rörelse som blivit rådande först i dag och hade en ganska grabbig fascination för nya köksprylar.
När Thomas Jefferson 1774 återvände till USA efter fem år i Paris skulle han och hans förslavade kock James Hemings också förändra amerikanska matvanor för alltid. Förutom att de introducerade många ikoniska amerikanska maträtter som mac & cheese, glass, våfflor och pommes frites tog de även med sig 680 flaskor bordeauxvin och champagne samt olivolja, senap, ost, ansjovis, en pastamaskin och både koppargrytor och en ny sorts spis som han blev den första att installera i köket till sin gård Monticello.
