Min vän N och jag är på kontoret idag, för första gången på flera veckor. Det har, således, konsumerat en hel del tid idag att så att säga komma tillbaka in i våra normala arbetsrutiner. Att helt enkelt återgå till de saker som utgör vår primära försörjning.
Läsa saker. Skriva saker. Betala saker. Kräva betalt för saker. Svara på mejl.
Såna saker.
Jag skulle säga att såna saker faktiskt har konsumerat så mycket som 8-10% av den här arbetsdagen så här långt.
Resterande tid har ägnats åt att diskutera vilket av följande bagageluckestatements som egentligen är av högst provokationskvalitet för vederbörandes medtrafikanter i den svenska sommartrafiken.
Mitt bidrag (taget för två veckor sen):
Min vän N:s bidrag (taget för två dagar sen):
