Ibland tänker jag: jag kan inte vika en papperssvala, jag kan inte åka skridskor, om jag dyker från en brygga blir cirka 30 procent av hoppen magplask, jag kan inte småprata på fester, jag väljer alltid att skicka in den förenklade självdeklationen, jag kan inte skilja på “knappt” eller “drygt”, jag kan aldrig känna mig nöjd över något jag presterat och jag kastar snöbollar kortare än någon annan jag känner.
Och ändå gjorde jag den här personen?
