När du ringer dataaffären. Och ska förklara vad som hänt. Och ställs inför det där eviga moraliska dilemmat huruvida du så att säga ska hålla dig till sanningen eller inte. Och sedan gör det som varje ansvarsfull småbarnsfar med vetskapen om att hans handlingar för evigt formar den etiska referensramen för hans barn skulle göra i den situationen. Nämligen skyller alltihop på din son.
Då kan det vara bra att vara förberedd på att en eventuellt logisk följdfråga från personalen i databutiken är vad i helvete en nio månader gammal bebis gör med händerna fulla av skållhet smältost.
Och att det kan vara praktiskt att för detta scenario i förväg ha förberett ett i alla fall marginellt mer politiskt korrekt svar än ”åt frukost för fan!”.