Om du stöter på tre äldre, och på alla sätt trevliga, kvinnor på gatan när du är ute och går. Och de undrar om du har tid att prata ett ögonblick. Och du svarar ja. Eftersom du faktiskt av en ren händelse inte alls har något bättre för dig.
Och de ger dig det här:
Då är det alltså INTE meningen att du ska gissa vilka två av de tre äldre kvinnorna framför dig som ÄR Jehovas Vittnen. Som i ett sånt där tjejtidningsreportage med ”Gissa min tatuering”-tema.
Du behöver inte heller motivera själva gissningen.
Speciellt inte om du tänker inleda någon av motiveringarna med ”du ser mer ut som en pingstvän”.
De kommer inte tycka att du är rolig.
Det är en retorisk fråga, det här. Tydligen.
