Jag har alltid varit fascinerad av den speciella roll frukostflingor har inom livsmedelskulturen. De är nästan mat, nästan godis. Hör inte tydligt hemma någonstans.
Ibland får man intrycket att de lever en tynande tillvaro, som ett resultat av vårt starka intresse för hälsa. Sedan ser man några av de ljuvligt färgglada förpackningarna i mataffären. Den inbjudande flinghyllan som då och då fylls på med nya spännande sorter.
Länge kändes det som att vi svenskar fick nöja oss med de beiga flingorna. Vi fick våra Corn Flakes, Kalaspuffar och Frosties. Amerikanerna sina pastellfärgade Froot Loops och Lucky Charms.
Det fanns ett tag ett café i Göteborg där man serverade ett enormt utbud frukostflingor och jag hann besöka dem en gång innan de stängde. Det var nästan inga gäster där och jag fick vänta i 45 minuter på min skål med flingor. Men jag har viss förståelse för väntetiden, jag hade ju ändå bett om att få blanda två sorter. Plus, klädsamt pundigt för ett sånt här café att väntetiden är en mansålder.
Eftersom det är så kul med flingor tänkte jag testa olika sorter som sticker ut. Vi börjar den här helt nya artikelserien med en riktigt spännande sort från Fazer.
Recension av Dumlekuddar
Att välja flingor till frukost känns en smula gränslöst. När flingorna dessutom är fyllda med choklad- och kolakräm är excessen total. Dumlekuddarna är inte ensamma om detta, men det känns extra galet när de är uttalat baserade på en klassisk godissort.
När man öppnar paketet upplever jag också att man känner den karaktäristiska Dumle-doften. Den där specifika blandningen av choklad och kola. Jag väljer att hälla upp mina i en skål, tillsammans med mellanmjölk. Det finns olika läger här. Vissa häller upp mjölken först, men jag föredrar att börja med flingorna och hälla mjölken över dem.
Framförallt har jag förstått att denna diskussion är kopplad till flingornas sjunkande grad av krispighet. Men dels äter jag flingor ganska fort och dels har jag inga problem med lite soggiga flingor. Det ryktas att det ska finnas en impregneringsspray som ska hålla krispigheten intakt, men den har jag aldrig sett i verkligheten.
Domen
Flingorna är mycket krispiga och söta. När jag biter igenom kuddarna dröjer det en liten stund innan jag känner krämen och då känns de ännu sötare. Samtidigt kan jag inte sluta sleva i mig.
Det känns förbjudet att äta dem till frukost. Jag kommer på mig själv med att hoppas på att ingen ska komma in i rummet när jag äter. Det känns som att jag gör något som i vissa kulturer hade resulterat i ett kortare, men kännbart fängelsestraff. Nej jag kanske överdriver lite, men när jag äter de här flingorna känner jag mig lite, lite utanför samhället. På ett roligt sätt!
De är jättegoda. Och de smakar faktiskt förvånansvärt mycket som sin godisförlaga. På det hela taget en lyckad flinglansering av Fazer.
