Fredrik Backman

Visst. Visst. Om du vinklar det så DÄR så låter det ju jättedåligt. Men säg att det var så här då: Min son och jag är i en leksaksaffär. Han får tag i en leksakspistol som blinkar och låter som ett laservapen när man skjuter. Han riktar den mot sig själv, trycker och skrattar så … Continued

Min vän och kontorskollega N dricker kaffe med vår vän Redaktören. Som jobbar som redaktör. På en riktig tidning. Redaktören: …nä, så då fick vi säga till praktikanten att… Min vän N: (Plötsligt intresserad) Har ni praktikanter? Redaktören: Ja? Jag: Har ni? På tidningen? Redaktören: Ja. Jag: Som gör vadå? Redaktören: (Rycker på axlarna) Nämen … Continued

Ja, ni som har hängt med den här bloggen ett tag har ju möjligen märkt att den eventuellt inte är internätets allra mest litterära eller allvarliga blogg. Den innehåller så att säga lite mer av den typen av material som min farmor skulle referera till som ”tramsigheter” än det man kanske skulle kalla ”relevant samhällsinformation”. … Continued

Mer info om för-ätandet som princip finns här. För tidigare inslag i serien se för-ätar-hamburgaren, för-ätar-korven och för-ätar-pirogerna. Disclaimer: Det har ju under tidigare delar av för-ätar-serien inkommit viss kritik till den här bloggen för att för-ätar-maten skulle vara ”för stabbig” och ”överdrivet onyttig”. Jag har tagit till mig den kritiken och sett över mina rutiner. … Continued

Jag sa ju att receptet skulle komma upp ”om några timmar”. Och som de riktigt skarpsynta av er eventuellt redan konstaterat så har det ju gått ganska många timmar nu. Men vi var på middag. Det blev sent. Jag berättade den där om två irländare i en båt. Ni vet. Jag behöver kaffe.

Ja! Som ni minns kom vi ju överens om att införa en ätardag här på bloggen varje lördag framöver. Och idag är det ju, som de mer uppmärksamma av er läsare möjligen redan lagt märke till, lördag. Så jag tänkte lägga upp ett enkelt och spartanskt recept av en för-ätar-macka, för att liksom veva igång … Continued

Det är de som skickar sms. På en fredagskväll. Till din fru. Med texten ”Är det nåt konstigt med bilderna från yogan eller har Fredrik börjat bli gråhårig?”

Huvudvärk, vätskebrist, minnesluckor, sträckningar, svullnader, osammanhängande tal, oförmåga att redogöra för hur man kom hem. Sist jag mådde så här hade jag varit på Full moon party på Ko Phangan. Där fick jag åtminstone testa droger.

Jag tänker inte ljuga för er. Jag tänker ägna den här kvällen åt att ligga i fosterställning och äta glass. Men gå in ni. Det är öppet. Ha inte sönder bloggen medan jag är borta.

Sen hörs vi.

Klockan är 10. Jag är klar med min frukost. Jag tar inget ansvar för konsekvenserna härifrån.