Fredrik Backman

Jag: Såg du att Helena Seger fick Elle-priset för årets bäst klädda kvinna? Min fru: Ja. Jag: Hörde du att hon tackade Zlatan i sitt tacktal? Min fru: Ja. Jag: Det var fint tyckte jag. Min fru: Mmm. Jag: Du vet, att hon uppmärksammade sin mans uppoffringar för att hon skulle kunna klä sig fint. … Continued

När läkaren på barnavårdscentralen tittar på er lite drygt nio månader gamla son och glatt frågar hur din fru och du ”uppfattar sonens personlighet så här långt”, kan det vara läge att inte svara att du uppfattar den som ”tydligt inspirerad av Johnny Depps karaktär i Fear and loathing in Las Vegas”.

När BVC-sköterskan pratar om att man vid en viss ålder bör vänja av barn med att äta på natten, och att man enklast gör detta genom ”olika metoder för att dämpa aptiten”… Då menar hon inte att man ”typ ska lära honom att röka”.

Min fru: Är du färdig att åka och handla? Jag: Absolut. Har du skrivit en lista? Min fru: Nej, varför skulle jag göra det? Jag: Så att vi kommer ihåg vad vi ska handla! Min fru: Jag vet vad vi ska handla. Jag: Vadå? Bara i huvudet sådär? Min fru: Ja. Jag: Jaha! Men vet … Continued

Min son har lärt sig att klappa händerna. Missförstå mig inte nu, det är förstås på alla sätt trevligt och bra. Barnpsykologer säger att handklappning är nära förbundet med både koordination och kreativitet. Ett sätt för små barn att uttrycka sin identitet. Och det är ju bara toppen och sådär. Jag önskar bara att han … Continued

Familjen Backman-Shafti träffar min vän Redaktörens fru. Jag: Jag träffade din man igår! Redaktörens fru: (Ser lättad ut) Ja, jag hörde det. Skönt det där. Att han börjat jobba igen. Han behöver det. Jag: Mmm, han verkade lite…skakis. Redaktörens fru: Äh, du vet. Det är nån slags posttraumatisk stress det där. Han kan inte riktigt … Continued

Min kontorskollega N och jag har möte med tidningsredaktören som nyligen kommit tillbaka från sin föräldraledighet. Jag: Så hur var det att vara hemma med barnen då? Redaktören: (Kliar sig nervöst i skägget, tittar sig då och då reflexmässigt över axeln, mumlar frånvarande) Mmm. Absolut. Jättefint. Bästa jag har gjort… Jag: Har du och barnen … Continued

Tidningsredaktörer som återkommer till jobbet efter sex månaders föräldraledighet gillar INTE att man hälsar dem välkomna tillbaka efter ”semestern”. De här människorna signerar våra fakturor. Kan vi försöka ge fan i det här i framtiden?

Bloggfikan igår blev ju, som ni märkte, ett precis lika hejdundrande ståhej som vanligt. Själv missade jag hela mittenpartiet, vilket jag själv förstås upplevde som obeskrivligt oartigt men som min fru så vänligt påpekade ”ändå inte verkar spela någon roll eftersom ingen verkar ha märkt att du gick”. Och det går ju förstås inte att … Continued

Ja, klockan är 20.00 och Julia Uppviglerskan står med all sannolikhet och stampar ursinnigt i tamburen. Låt oss därför sätta igång utan alltför många krusiduller, ska vi det? Det finns möjligen ett par nya läsare här idag, och jag litar förstås på att ni som är lite mer rutinerade i vanlig ordning får dem att … Continued

När de frågade hur jag ville ha köttet. Och jag drog den gamla hederliga ”äh, bara skräm den lite med helljuset och lägg den på en tallrik!” Inte roligt alls, tydligen. Tuff publik.

Äter lunch med min vän och kontorskollega N på lokala stekhuset. Vid bordet bredvid sitter två män i 55-årsåldern iklädda Boris Lennerhov-kavajer. Servitris: (Glatt) Välkomna! Är ni färdiga att beställa? Boris Lennerhov-kavaj 1: (Slänger ner menyn självsäkert på bordet) Vi tar entrecôten! (Uttalat ”äntrekååån”) Servitris: (Skriver i blocket) En entrecôte (uttalat ”antrekått”), hur vill du ha den? … Continued