Fredrik Backman

Min vän N och jag har de senaste dagarna noterat att det rörelsemönster som mitt ryggskott har tilldelat mig drar åt sig en del konfunderade blickar från förbipasserande på de allmäna platser där jag passerar. Jag går tydligen helt enkelt, som en god vän uttryckte det igår, ”lite som om någon har skjutit dig med … Continued

Ni vet hela den här grejen där min son de senaste 18 månaderna då och då har kommit till förskolan i kläder som…tja…inte alltid varit helt årstidsorienterade. Eller färgkoordinerade. För att jag har varit lite stressad på morgonen. Eller har glömt att titta på termometern innan vi gick hemifrån. Eller bara har varit lite trött … Continued

Ni vet när man har fått ryggskott, och ens kontorskollega har fått veta det, och därför har köpt kanelbullar till dig när du kommer till kontoret på morgonen ”för att muntra upp dig”? Exakt. Ni vet när han har ställt kanelbullarna på golvet? Sån dag.

Skador man fått när man tävlat i MMA. Skador man fått när man korsat Antarktis ensam på skidor. Skador man fått efter att ha blivit överfallen av björn, och vunnit. Skador från andra världskriget. Skador från yxa. Skador från ninja. Och så finns det det här med att jag just nu ligger på vår köksmatta … Continued

Ni vet när någon kommer in i ett rum och tittar på dig och ditt barn precis efter att något har hänt, och den personen bara genast lägger sig till med värsta anklagande blicken och bara ”men SLUTA! Förstår du inte att du är ett dåligt FÖREDÖME när du gör sådär och att han kommer … Continued

Jo. Det här med att skriva och ge ut böcker är ju, som ni vet, en ganska ny upplevelse för mig. Och jag är ju, som möjligen framgått den senaste tiden, inte alltid helt on top of brukliga procedurer och ritualer vad det gäller det. Bokbranschen är så att säga på många sätt byggd lite … Continued

Vår son har feber idag och har fått stanna hemma från förskolan. Så han och jag har ägnat större delen av förmiddagen åt att ligga i soffan och äta salamimackor och titta på Lilo & Stich 2 och Chuggington. (”Sen igen Eddy” har vi sett tre gånger, de andra avsnitten på den dvd:n en gång … Continued

Jag är, som läsekretsens savanter vid det här laget eventuellt lagt märke till, uppväxt i Helsingborg på den skånska västkusten. Staden som har ”Här börjar kontinenten” som slogan på motorvägsskylten. Och ja, ni vet ju hur det är med sådana där saker. Det finns alltid många saker att säga om staden man tillbringat nästan hela … Continued

Ja. Jag är alltså i Skåne. Jag ska signera böcker på Center Syd (11-12.45) och Väla Centrum (13.30-15.00) idag. Jag sover över hos en god vän som har två barn. Och ni vet hur folk säger att det är så skönt med två barn för då kan de liksom underhålla varandra? Det stämmer. Det går … Continued

Torsdag morgon. Lite för tidigt. Min son: (Pekar på den förbannade helikoptern) Plyplan. Jag: Mmm. Okej. Men kan vi gå till förskolan nu? Min son: (Pekar en smula mer bestämt på helikoptern) Plyplan! Jag: Mmm. Fast just det där är alltså en helikopter. Det har vi pratat om. Min son: Plyplan! Jag: Helikopter. Min son: Plyplan!!! … Continued

Jag är i Skåne. Jag ska, ja jag vet väl egentligen inte riktigt. Jag ska svara på frågor och rita ponnys mest, tror jag. Det blir säkert bra. Just nu dricker jag i alla fall öl med min vän R och försöker förklara varför jag hamnade i bråk med personalen på Arlanda imorse. Min vän … Continued

Ja. Min vän och kontorskollega N såg Tyskland-Sverige igår. Han slog, tydligen, av en ren slump igång tv:n strax efter att Tyskland gjort 3-0 och beslutade sig på ganska oklara grunder för att hänga kvar till det som föreföll bli ett i allra högsta grad bittert slut. Nu blev det ju, som bekant, inte riktigt … Continued