Mansbarnet
Johan Holmström är copywriter och manusförfattare. Han skriver om samtidens trivialiteter.
Mansbarnets gosegos-finka
Ett jobb jag alltid drömt om är att få designa ett fängelse. Fängelsets mål skulle vara att ha högre grad av framgångsrik rehabilitering än alla andra fängelser.. Om det finns en 100-wattare i fängelsevärlden så siktar jag på att vinna den med följande enkla upplägg: Tillsammans med specialister inom sina respektive områden skulle mitt fängelse … Continued
Fel tonläge i bioreklamen.
Som reklamare är jag såklart väldigt förtjust i bioreklam. Det är stort, det är göttigt och publiken är för en gångs skull med. De tittar aktivt, med sina ögon, på det man gjort och det hör inte precis till vardagen i mitt yrke. Men även bioreklam är reklam. Om vi i publiken hade fått välja … Continued
Den stora Trump-strutsningen.
Om nu Trump blir bortvald nästa månad, så vill jag aldrig någonsin igen höra talas om gubben. Det får vara slut nu. Jag vill inte läsa minsta lilla plutt-artikel om vad för knäppt han gjorde efter presidentskapet, ingen mer bok om hur elak och korkad han är. Ingen ny jävla reality-serie får komma 2021, inga … Continued
Priset för en centimeter penis.
Priset för en centimeter penis. Som en intellektuellt högtstående varelse funderar jag mycket på väsentliga ting. Nu har jag tänkt på Jeff Bezos. Säg att han skulle höra av sig i höst och vilja köpa en centimeter av min penis. I fantasin ingår det att centimetern helt operationsfritt teleporteras till Jeffs penis, så att den … Continued
World War Z utanför miljöbilen.
Hösten har inletts tämligen brutalt. I våras, när det ändå inte hände ett smack, var barnen kärnfriska. Nu när det kapitalistiska maskineriet dragit igång igen med full kraft, har vi vabbat non stop i tre veckor. Först vattkoppor, sedan obskyr snuva och nu vattkoppor igen. Som en liten krona på röveriet blev det också dags … Continued
Maktens gubbar tar plötsligt utvecklingssprång.
I alla de miljoner artiklar som handlat om de digitala mötenas definitiva genombrott under pandemin, tycker jag corona fått lite för mycket kredd. Viruset bröt faktiskt bara ner det sista hindret. Förvisso det största hindret. Självaste slutbossen. Maktgubben. Innan corona funkade det så här på reklambyrå (och säkert en massa andra företag): En hord hypotetiska … Continued
Kraftigt försenat Palme-pepp.
De senaste åren blev horder av män i min närhet intresserade av Palme-mordet. De gick med i Facebook-grupper, köpte böcker och efter två öl blev det Palme-tugg i timmar. Jag var inte intresserad alls. Lyssnade knappt, drog ironiska vitsar och fibblade med Instagram istället. Så blev det då dags för presskonferensen. Det ville jag ändå … Continued
Soffdesignen har redan peakat.
Jag är väldigt lättledd när det kommer till trender. Blir det ute med smala jeans, ja då slutar jag med smala jeans per omgående utan att känna efter. Det är kanske inte mitt mest beundransvärda drag, men jag har förlikat mig med det. Men nu är gränsen troligen nådd. Röster börjar höjas här hemma för … Continued
Angående Teslas svulstiga börsvärde.
Under semestern läste jag nån ny liten artikel om när den första iPhone kom. En jeppe som jag tror jobbade på Nokia fick uttala sig. Han sa som brukligt typ ”Ingen kunde ana att iPhone skulle bli så populär”. Som att det var en osannolik Rocky Balboa-historia. Den myten bör dö. Sanningen är att ALLA … Continued
Lögnen om landet.
Det här var sommaren som typ alla jag känner blev sugna på att lämna stan och flytta till landet. Helt begripligt. Varför sitta med sina zoom-möten i en liten dyr lägenhet? Hela idén med att bo i stan är att det ska vara roligt. Roliga jobb, roliga människor, roliga fester. Inget av detta levererades i … Continued
Den som finge sitta i ett hemskt möte.
För hundra corona-dagar och hundra corona-nätter sen var jag en sån som tyckte möten kunde vara tråkiga. En naiv dåre. Otacksam. Bortskämd. Nu längtar jag. Tänk att få sitta där och gona sig i ett riktigt mötesrum. Bananer, kaffe, kolsyrat vatten. Nötter, åh nötter. Min lekamen täckt av de vackraste tyger garderoben kunnat frambringa. Kanske … Continued
Regelverk för att få vara Lilla Paris eller Lilla London.
En bugg med min före detta hemstad Kristianstad är att stan tycker om att hänvisa till sig själv som Lilla Paris. Eller snarare att folk i stan ibland säger ”Kristianstad brukar ju kallas Lilla Paris” men det är det naturligtvis ingen som gör egentligen. Det enda städerna har gemensamt är att Kristianstad i ett gammal … Continued