Min fru: Är du färdig att åka och handla?
Jag: Absolut. Har du skrivit en lista?
Min fru: Nej, varför skulle jag göra det?
Jag: Så att vi kommer ihåg vad vi ska handla!
Min fru: Jag vet vad vi ska handla.
Jag: Vadå? Bara i huvudet sådär?
Min fru: Ja.
Jag: Jaha! Men vet du att jag behöver knäckebröd och flingor???
Min fru: (Med ett inte helt och hållet engagerat ansiktsuttryck) Nej. Men vet du vad? Om jag håller reda på a-l-l-t annat vi behöver handla, så kanske du kan komma ihåg de två små pyttesakerna?
Jag: Visst! Fine! Då ska jag göra det! Och du kan komma ihåg ALLA ANDRA SAKER vi ska handla, utan att ens göra en lista!!!
Min fru: Mmm. Det var så jag tänkte.
(En timme senare. Jag sätter ner åtta påsar från Ica Maxi i köket.)
Jag: (Trotsigt) Jaha, och du är SÄKER på att du inte har glömt EN ENDA grej nu?
Min fru: Ja. Kom du ihåg att köpa knäckebröd och flingor?
(Tystnad)
Jag: Helvete också.
Min fru: Men på allvar??? Du hade TVÅ grejer du skulle komma ihåg!
Jag: Jaha! Men jag kom ihåg att köpa en massa andra viktiga grejer som du inte ens hade tänkt på!
Min fru: (Tittar på påsarna. Tittar på mig.) Du menar ”Nicke Nyfiken firar jul” på dvd?
Jag: (Harklar mig) Till exempel!
(Tystnad)
Min fru: (Börjar packa in mat i kylen. Skakar på huvudet. Muttrar.) Två grejer. Han hade t-v-å grejer. Och så är det JAG som ska skriva en lista…
Jag: OM VI HADE HAFT EN LISTA SÅ HADE JAG ÄTIT FLINGOR NU!
