Ibland när jag känner mig i extra synk med kosmos så kan jag få för mig att jag förnimmer tidigare liv i min drömmar. Två scenarier återkommer ofta och de känns väldigt starka. Starkare än vanliga drömmar.
Det ena är en by som är byggd på en bergssluttning. Jag får en känsla av att platsen är viktig för mig på något sätt och att jag känner den väl. Den andra drömmen är att jag går i land med en liten grupp män på en regnig, öde strand. Vi har anlänt i en liten roddbåt och bär mörkblå uniformer och bössor. Jag har en olustig känsla av att saker och ting är på väg att gå åt helvete och att jag inte har på den här stranden att göra.
Varje gång dessa drömmar återkommer så känner jag mig uppfylld av mystik ett par dagar. Sen kommer jag på att jag också drömmer att jag är Batman väldigt ofta och att även det känns superspeciellt varje gång. Där någonstans brukar de mystiska vibbarna ersättas av helt vanlig skam.
