Victor Leksell sladdar in på en elsparkcykel på Östermalmstorgs vårgrus. På sin soliga göteborgska och med sitt smittande leende ber den nyblivne 28-åringen flera gånger om ursäkt för att ha överskridit den akademiska kvarten. Till hans försvar är det bråda dagar att vara Sveriges hetaste popstjärna: efter intervjun med Café och det efterföljande PT-passet ska han svida om inför kvällens Grammisgala där han är nominerad i en stentuff Årets pop-kategori i vilken han tävlar mot Benjamin Ingrosso, Miriam Bryant, Miss Li och Molly Sandén. Samtidigt spelar han in ny musik och repar inför sin första symfonikonsert på Cirkus.
Men först ska han ta emot utmärkelsen Sveriges bäst klädda man 2025.
”Det är en stor ära och lite obekvämt faktiskt”, säger Victor och skruvar på sig framför frukosten, en croissant och en kaffe, på klassiska fiket Tysta Mari i Östermalmshallen.
”Jag är väl inte superuppdaterad på runwaymode. Min stil brukar vara bekväm. Hyfsat neutral, men ändå snygg. Sedan har jag fått hjälp av några stycken genom åren. Bland annat av stylisterna Robin Douglas och Alex Urombi som jag har jobbat mycket med. De har höjt min privata stil i takt med att jag har
utvecklat min artistiska sida. Det har fått mig att våga ta ut svängarna mer.”
Intresset för kläder är grundmurat sedan tidig ålder.
”Det har jag alltid haft. Jag har haft otroligt många stilar genom åren. När jag var tio–elva år var det mycket hårvax och gummiband runt byxbenen som var inne – ’Partille-Johnny’ som stilen kallades i Göteborg. Jag har alltid försökt anpassa mig till omvärlden. När jag gick på Sjölins gymnasium hade jag mycket pullovers och skjortor som de andra för att inte sticka ut. Jag ville bara flyta med under många jobbiga år. Jag var rädd för att bli utstirrad eller utpekad. Det var det jag tyckte var så roligt med fotograferingen för Café. Teamet frågade om det var någonting jag absolut inte ville ha på mig, men jag ville bara gå in i rollen som artist och låta stylisten bestämma. Hon frågade om jag hade några egna idéer, men jag svarade bara att jag är flexibel. Det var kul att få hänge sig åt modefotograferingen fullt ut.”
Under omslagsfotograferingen med Café blev Victor så förtjust i en skinnjacka från Ralph Lauren att han köpte den på plats av stylisten.
”Jajamän. Den har jag haft på mig mycket sedan dess. Till och med min flickvän har haft på sig den.”
En stilmässig gimmick som noterats är Victors fäbless för band-t-shirts med band som han knappt har hört talas om.
”Ja, jag fick en grej för vintage-t-shirts generellt och lyckades komma över några riktigt eftertraktade varianter. Jag hade en Tom Petty-t-shirt som jag inte ens visste att det stod Tom Petty på. Jag tyckte bara att det var en cool t-shirt. Den lyckades jag byta bort på fyllan mot ett par badbyxor under ett bröllop i Toscana… Vid något tillfälle träffade jag Jan Gradvall som blev mäkta imponerad av min The Cure-tisha. ’Åh, The Cure’, nickade han gillande, medan jag inte riktigt förstod vad han pratade om. Den tröjan bytte jag faktiskt också bort, det var med Håkan på produktionsrepet inför Ullevi. Han fick min Cure-tröja och jag hans Fila-tröja.”
Men det är inte bara skinnjackor och bandtröjor som fångar Victor Leksells öga, särskilt förtjust är han i klockor.
”Klockintresset började redan i gymnasiet. Jag fick en fascination för främst Rolex och började lära mig alla modeller. När jag tog studenten ville jag köpa mig en klocka för lite fondpengar som mina föräldrar hade sparat ihop till mig. Men då kändes det inte rätt att köpa den för pengar som jag inte själv hade tjänat. Det var en blunder, för samma klocka fick jag köpa för dubbla priset fem år senare. I början, när jag började tjäna pengar på musiken, tyckte jag att det var jättekul att köpa Gucci och andra uppseendeväckande plagg. Men det avtar efter ett tag. Man inser att det inte är värt pengarna. Jag har inte köpt en ny klocka på fyra år, men det är också för att jag inte kommer att få tag i en på retail.”
När Victor tog hem storslam med Årets låt, Årets artist och Årets album på Grammisgalan 2021 bestämde han sig för att köpa sin dåvarande drömklocka – en Rolex GMT-Master II Batman.
”Jag hade velat ha en Batman sedan jag var 18 år. Några år senare, efter de tre Grammisarna 2021, kunde jag äntligen köpa den. Sedan fick min urmakare även in en Rolex Yacht-Master, så jag köpte den också. Det visade sig vara bra investeringar eftersom de steg en hel del i värde. Jag hade säkert gjort 250 000 bara på Batmanklockan, men sedan dog den marknaden, så nu är den värd ungefär vad jag gav för den.”
I dag är positionerna framflyttade och Victor drömmer i stället om Patek Philippes lyxiga sportklocka Aquanaut, som branschkollegan Mauro Scocco är en känd bärare av.
”Det är en av mina drömklockor. Den kostar runt 280 000 kronor om man köper den ny i butik, men det är svårt att få tag i. Köper man den vintage kan priset bli det dubbla.”
Leksells klocksamling består i dag av två Rolex Datejust som båda mäter nätta 36 mm – den ena med Jubileelänk, den andra en Datejust Wimbledon i vitguld med Oysterband. Samt Rolex GMT Batman och favoriten RolexYacht-Master i roséguld.
”Även om jag haft Yacht-Mastern i flera år nu är det först på senare tid jag har börjat använda den. Jag tyckte att det såg lite väl skrytsamt ut att gå omkring med. Förtjänar jag verkligen att ha en Yacht-Master på armen? Men nu bär jag den.”
Med en lägenhet på Östermalm och en i Torslanda fördelar Victor och hans flickvän Lisa tiden mellan Stockholm och Göteborg, även om det senare förblir hemma. Stockholm blir aldrig Victors stad, för att parafrasera en viss Håkan Hellström.
”Jag tycker fortfarande inte att jag har flyttat till Stockholm, trots att vi har en lägenhet här och är här 90 procent av tiden. Men 90 procent av mina saker har jag kvar hemma i min lägenhet i Göteborg.”
Samtidigt har Stockholm börjat växa hos honom.
”I början pendlade jag upp och ner hela tiden. Men jag fick en helt annan relation till Stockholm nu när min flickvän fick jobb här uppe och skaffade en lägenhet. Tidigare åkte jag upp och bodde på hotell i fem dagar med intensivt jobb. Sedan åkte man hem och var ledig i sju dagar då man inte gjorde någonting, spelade tv-spel. Sedan åkte man upp igen och hetsjobbade. Så Stockholm var hela tiden associerat med stress och jobb: ’Nu ska du skriva låtar.’ Till skillnad från nu när man är uppe och kan laga mat hemma, gå och träna och arbeta spontant.”
Det var i nämnda Torslanda, ett välbärgat medelklassområde känt för sin klassiska Volvofabrik längs Göteborgs norra skärgård, som Victor växte upp.
”Torslanda är världens bästa plats att växa upp på, skulle jag säga. Det är nära till havet, många barn runt omkring. Det är tryggt. Man är ganska skonad från det mesta där ute. Det är den typen av uppväxt man vill skapa för sina egna framtida barn.”
Victors lägenhet ligger 150 meter från huset där han växte upp, där har brorsan Simon numera sin tatueringsstudio, medan föräldrarna har byggt ett nytt hus på samma tomt.
”Vi bor där ute allihop. Det är rena Knutby.”
Pappa Andreas, som förresten är med i senaste säsongen av Robinson (”Vi är nya Wahlgrens”), är förpackningskonstruktör, bland annat åt svenska modeföretag som smyckesvarumärket All Blues, solglasögontillverkaren Chimi och Bianca Ingrossos sminkjätte Caia, medan mamma Angelica är säljare.
”Jag har alltid sagt att om allting går åt helvete blir jag säljare.”
Intresset för musik började tidigt.
”Jag började spela gitarr när jag var 10 år gammal. Min pappa har alltid varit trubadur som spelat covers varje helg, på krogar i Göteborg och närliggande kommuner som Stenungsund. Tre timmar långa spelningar med låtar som Brown Eyed Girl och andra klassiker. Det var pappa som lärde mig de fyra ackord man behöver kunna för att spela alla låtar. Men jag väntade med att visa upp att jag höll på med musik tills jag hade gått ut gymnasiet. Då hade jag frigjort mig från rädslan att bli retad för det. Jag var livrädd för att exempelvis gå i skolkaféet och att någon äldre elev skulle börja sjunga mina låtar hånfullt, så musiken var min hemlighet.”
Efter studenten kände Victor att han inte hade något att förlora längre och började lägga ut egna covers på artister som Petter och Veronica Maggio på sociala medier.
”Jag minns första gången jag fick 1 000 visningar på en video. Jag jobbade hos farsan i förpackningsfabriken. Min pappa hade gjort det tydligt från början, han sa att fabriken bara var tillfälligt: ’Du jobbar här just nu, men du får inte fastna här. Det här stället kväver drömmar.’ Efter det skickade jag in en ansökan till Idol.”
Det var 2017, i sällskap av pappa Andreas, brorsan Simon och några vänner, som Victor gjorde audition i TV4:s talangjakt. Den då okände 19-åringen sa i programmet att han stod i ett vägskäl mellan en satsning på fotboll och musik innan han rev av Christian Walz Wonderchild och fick ett rungande ”JA!” av juryn. Musiksatsningen var ett faktum.
”Det var ett av de absolut sjukaste ögonblicken i mitt liv när jag fick den där guldbiljetten.”
Trots detta skulle Idol aldrig bli Victor Leksells stora genombrott. Ödet ville annorlunda och den gänglige Hisingesonen rök i kvalfinalen och slutade på trettonde plats.
Det verkliga genombrottet kom året därpå när Victor Leksell började ge ut egen musik, i synnerhet låten Svag, balladen om kärlek och skeva mansideal som under sommaren 2020 dominerade de svenska topplistorna och blev den mest streamade låten någonsin på svenska och först att passera 100 miljoner spelningar på Spotify. Även utanför Sveriges gränser har Svag rönt stora framgångar. I Norge har den legat etta på Spotifys topplista och i Danmark nådde den topp 25. I dag har den över 200 miljoner streams och har sålt 15 gånger platina. Men rekordet är dessvärre slaget.
”Babblarna tog över förstaplatsen med Babblarnas vaggvisa förra sommaren. Den spelas varje dag, året runt, så den är svår att konkurrera med. Jag har inte barn själv, men den har uppenbarligen någonting.”
Men även som Sveriges näst mest streamade artist är det inte på Spotify man tjänar de stora pengarna som artist i dag.
”Man tjänar så man klarar sig. Nu har jag haft ganska mycket tur vad gäller streaming, men det är inte där majoriteten av artisterna tjänar sina pengar. Förr när man sålde fysiska skivor kunde man bli ekonomiskt oberoende på en hit. Det är klart att det hade varit underbart, men det finns så många andra fördelar med streaming. Man kan nå ut till fler och musiken är mycket lättare att konsumera i dag. Samtidigt kan det vara svårt att skapa något bestående som lever kvar och inte försvinner bort i mängden.”
Innan Victor Leksell vågade satsa helhjärtat på musiken stod han i publikhavet på Ullevi hemma i Göteborg och såg Håkan Hellström skriva nordisk konserthistoria när han slog Bruce Springsteens publikrekord på arenan.
”Där någonstans föddes drömmen på allvar. Jag stod där och tänkte hela tiden: ’Wow, hur gjorde han det där?’ Det var då jag insåg hur mycket artistdrömmen faktiskt betydde för mig.”
Victor Leksell trodde inte det var sant när Håkan Hellströms skivbolag hörde av sig i april 2022 och frågade om han ville gästa Håkan
på Ullevi.
”Det var som om kroppen bara stängde av. Jag var nervös som det var inför att göra min egen första turné samma sommar – och att veta att jag skulle gästa Håkan på Ullevi, där min egen musikdröm hade tagit form, i slutet av den turnén var för mycket för att ta in. Jag kunde inte tänka på det.”
Under repetitionerna inför Håkans gigantiska Ullevikonserter byggdes en nästan lika fullskalig replika av scenen, komplett med scentunga och storbildsskärmar, i Partille Arena utanför Göteborg där Håkan, bandet och gästartisterna genomförde tretimmarskonserterna i sin helhet.
”Jag hade ju själv stått i publiken och hela min själ hade bara skrikit efter att få uppleva det här. Sedan kom jag till produktionsrepet. Det första jag möttes av var två stora LED-skärmar som visade textraden ’Alla drömmar är uppfyllda’. Jag fick nypa mig i armen, det kändes inte verkligt. Jag får gåshud bara jag berättar om det. Sedan körde vi igenom konserten tre gånger. Jag och Håkan stod och trixade med en fotboll för att lätta upp stämningen. Jag var väldigt nervös. När jag spelar fotboll är jag helt ledig och fri i mina rörelser. Väl på Ullevi stod jag och lufttrixade med bollen och passade den till Håkan. Han tog ner den på bröstet, la ner den och passade tillbaka den till mig. Det var som att han bara tog in mig i gemenskapen: ’Jag förstår att det är läskigt, men nu leker vi bara.’”
Med konserterna i augusti 2022 slog Håkan Hellström sitt eget publikrekord, vilket gjorde att Victor, iklädd matroshatt och The Cure-t-shirt, fick gästa Sveriges och Nordens än i dag största konserter någonsin framför hisnande 71 977 åskådare. Tillsammans sjöng de Victors Svag och Håkans Vi två, 17 år. Tittar man på klipp från konserten ser man hur Håkan och Victor låtsas spela fotboll när de sjunger tillsammans.
”Han sa att jag skulle försöka se uppträdandet som att spela fotboll för att slappna av. Det var otroligt att stå på Ullevi i sin egen hemstad med vänner och familj i publiken. Att jag lyckades ta mig ända dit.”
Den store Göteborgsprofeten och hans lärjunge hörs fortfarande med jämna mellanrum.
”Håkan är världens varmaste människa, full av empati. Superhärlig. Vi hörs då och då och skickar låtskisser till varandra. Jag vill jättegärna göra en låt med Håkan. Han spelar mycket tennis precis som jag, så vi pratar om att vi borde spela tennis tillsammans också.”
Sedan gästspelet på Ullevi har Victor Leksell själv sålt ut en ikonisk Göteborgsarena. 2024 fyllde han Scandinavium, där band som Metallica och Rolling Stones spelat före honom, med 11 044 fans i publiken. Sedan dess har framgångarna avlöst varandra.
”Min första egna arenaspelning på Scandinavium var en milstolpe som kändes oerhört långt bort i början. En annan höjdpunkt var Svag som var min första etta. Samtidigt var det min femte låt och jag hade fortfarande svårt att se mig som artisten Victor Leksell. Jag bodde hemma och såg musiken mest som en kul grej. Att vinna Guldmicken 2022, efter turnén som följde pandemin när man var rädd att man redan var bortglömd och aldrig skulle få gigga igen, var stort.”
En annan Göteborgskollega förutom Håkan Hellström som står Victor nära är Miriam Bryant som han skrivit den prisbelönta breakuplåten Tystnar i luren med. Låten blev årets mest spelade 2021, vann en Grammis, utsågs till Årets låt på Svensktoppen och har i skrivande stund streamats nästan 80 miljoner gånger på Spotify.
”Vi sprang på varandra för första gången under Musikhjälpen 2019 och blev sedan hoptussade för att sjunga en låt tillsammans 2021. Sedan blev vi inlåsta i Svenska Grammofonstudion i Göteborg i tre dagar och skrev Det tystnar i luren tillsammans. Jag var ny i musikbranschen, hade inte jättebra rutiner och var allmänt ganska trasig. Miriam hade mer erfarenhet än jag men var också trasig, så vi skrev den ur ett mörker. Ingen av oss hade vänt sig inåt och gått till botten med våra egna problem, så vi snarare bedövade dem. Vi har följt varandra och mår båda bättre i det här yrket i dag.”
Hösten 2021 sköts 19-årige rapparen Nils Grönberg, känd under artistnamnet Einár, ihjäl utanför sin bostad i Hammarby sjöstad i Stockholm. Han och Victor slog igenom ungefär samtidigt, Einár utsågs till Årets nykomling på P3 Guld medan Victor utsågs till samma års nykomling på Rockbjörnen, och även om de båda stjärnskotten levde vitt skilda liv blev de nära vänner som förenades i sin kärlek till musiken. Den sedermera P3 Guld-vinnande duetten Din låt släpptes postumt nio månader efter den uppmärksammade dödsskjutningen av Einár och är en av de låtar som ligger Victor närmast om hjärtat.
”Det var första gången som jag kom i kontakt med en bortgång. Jag har haft turen att få ha kvar vänner och familj, både farmor och farfar och mormor och morfar. Det tog väldigt lång tid innan det landade att jag aldrig mer skulle få prata med honom. Sedan var det mycket snack när han gick bort om att han hade hemska texter, och vi hade jskapat en låt tillsammans där han fick visa upp fler lager av sig själv. Det var fint att få visa upp de sidorna av Nisse när låten kom ut, även om det var sorgligt att han inte fick uppleva det själv. Vi pratade väldigt sällan om de mörka delarna av hans liv. Det var mer familjesnack och musiken
som var i fokus mellan oss.”
Victor brottas fortfarande med sorgen.
”Jag vet inte om jag har bearbetat sorgen ännu. Jag har pratat med olika människor för att försöka komma underfund med sorgen och vad det innebär att vara en offentlig person och allt möjligt. Men det är fint att få fortsätta hylla honom, som att spela låten live. Det är en del av läkeprocessen.”
När vi ses tidigt i april ligger Victor Leksells fokus på den första symfonikonserten. Det är det internationella konceptet Red Bull Symphonic, där en modern artist samarbetar med en klassisk musikskapare och framför artistens låtar på ett nytt sätt tillsammans med en symfoniorkester, som för första gången kommer till Sverige. Victor Leksell är först ut, och med Stockholm Concert Orchestra i ryggen har han sålt ut Cirkus på Djurgården. För arrangemang står svenske stjärnkompositören Jacob Mühlrad tillsammans med väl renommerade arrangören och orkestreraren Petter Ekman. Som dirigent står internationellt framgångsrike arrangören och kompositören Karl-Johan Ankarblom.
”Jag älskar att ta in de klassiska elementen i min mer elektroniska värld. Jag har alltid drömt om att uppträda med en symfoniorkester. Men det är svårt att få ihop en stor orkester på 60 personer, så jag är väldigt tacksam att få göra det. Sedan att det är så begåvade människor inblandade som Jacob Mühlrad och Petter Ekman som har gjort alla verk. Jag har helt överlåtit arbetet till dem som kan klassiska konserter mycket bättre än jag. Det ska bli väldigt roligt att låta våra världar mötas.”
Som popstjärna är Victor aktuell med singeln Hur många mil?, och när symfonikonserten på Cirkus är avslutad väntar en sommar och höst full av vanliga spelningar i Sverige och övriga Norden.
”Först blir det över hela Sverige i sommar. Sedan blir det Norge, Danmark och Finland till hösten. Det blir mycket festivaler i de länderna, lite samma känsla som när jag klev upp på en festivalscen i Sverige 2018–2019. Man har två låtar som folk kan, och fram till dess står folk mest och väntar på de låtarna. Men jag spelade på Sentrum Scene i Oslo i november som har en kapacitet på 1 500 personer och det var slutsålt. Det var fantastiskt.”
Sedan Victor slutade dricka alkohol före gig har han blivit en mycket bättre liveartist, anser han ”För mig handlade det mycket om att jag inte kände att jag var närvarande under spelningarna. Sommaren 2023 var det väldigt stökigt i mitt huvud och livet runt omkring mig. Då experimenterade jag lite: ’Den här gången dricker jag ett glas vin före konserten’ och ’Den här gången dricker jag två glas’. En gång i Finland när jag spelade i Vasa var jag nykter fram till encore. Sedan innan jag skulle ut och spela tre låtar till tog jag en liten vodkashot. Då märkte jag när jag gick ut på scenen igen att jag inte var lika närvarande när jag tittade på publiken. Då bestämde jag mig för att skippa alkoholen helt. Jag njuter mer av spelningarna när jag är nykter.”
I dag är han skarpare än någonsin på scen och vaksam på minsta signal från publiken.
”Nu har jag stenkoll på vad publiken känner, jag märker om folk tittar åt ett annat håll eller tappar vibben. Jag hade inte samma set ett enda gig förra sommaren. Jag försökte hela tiden anpassa det efter reaktionerna jag fick. Om vi är på Brännbollsyran i Umeå med en yngre, mer festsugen publik vill man ha det rivigare. Men när man kommer till Storsjöyran i Östersund, med en bredare publik, då behöver man en mer familjevänlig dynamik.”
Men om Victor förblir spiknykter på scen även i sommar återstår att se.
”Jag körde hela förra året utan alkohol, ungefär 25 spelningar. Men nu ska jag nog ändå experimentera lite igen. Jag blir ju också väldigt skojig av alkohol. Det blir kul. För mig handlar det nog mer om att jag behövde vara på en bra plats i livet. Då behövde jag spola bort alkoholen, och nu har jag tagit mig till en bra plats. I dag mår jag jättebra.”
Som ett tecken i tiden har Victor även privat trappat ner rejält på alkoholen, vilket följer den övergripande samhällstrend som visar att unga dricker allt mindre.
”Jag har inte slutat helt. Jag kan uppskatta att gå på middag och dricka vin. Men klubbandet har jag lagt av med helt. Jag tycker också att alkoholen går ut över mina rutiner i vardagen. När jag dricker börjar jag ställa in träning och äter och sover sämre. Och jag har tackat ja till så mycket dumt när jag har festat, som att samarbeta med artister som jag inte vill jobba med. Ibland har jag till och med tackat ja till att spela in låtar med folk som inte ens sysslar med musik.”
Med Grammisar, P3 Guld-statyetter, Rockbjörnar och det senaste tillskottet – Cafés pris för Sveriges bäst klädda man har Victor Leksell vunnit det mesta som går att vinna i Sverige. Men han är lika ödmjuk som alltid.
”Jag var ganska bortskämd i början och blev smått överöst av priser. Det är superhäftigt att bli uppmärksammad för all den tid och energi man lägger ner på musiken, men i det långa loppet är priserna inte det viktigaste.”
Priserna står lite överallt i Victors hem i Göteborg och Stockholm.
”Vissa i sovrummet, andra i vardagsrummet. Några på gästtoaletten.”
Alla drömmar är uppfyllda, sjöng Håkan Hellström, men Victor Leksell har åtminstone två drömmar kvar som artist. ”Det är klart att en egen konsert på Ullevi i ens hemstad är slutmålet, även om det är alldeles för stort och läskigt för att ens drömma om. Men jag har en annan dröm som jag skulle vilja uppfylla innan dess, och det är att göra en gratiskonsert hemma i Torslanda där man ställer en pråm i viken och fyller berget med publik som kan ha med sig filtar och egen dryck. Jag skulle verkligen vilja spela på en pråm hemma i Torslanda.”
Fotograf: Sara Bille/Link Details
Stylist: Emine Sander/Link Details
Hår och Makeup: Philip Fohlin/Link Details
Fotoassistent: Nils Löfholm
Stylistassistent: Karim Kersh Lamby
