Annons

Här är de 100 bästa låtarna 2017

Pannor har lagts i veck, darlings har dödats, spellistor har skapats – väntan är nu över. Café listar 2017 års bästa låtar.

Tom Cehlin Magnusson

Jury: Tom Cehlin Magnusson, Emil Persson, Markus Thunberg, Daniel Lindström, Jonas Terning, Elisabet Magnusson, Joel Linde, Johan Kellman Larsson, Sofia Börjesson, Marlon Appelgren, Johan Forsberg.

Spellistan med alla låtar hittar du längst ned i artikeln (minus Jay-Z).

Annons

1. Kendrick Lamar – DNA
I DNA lägger världens bästa rappare i högsta växeln och drar med lyssnaren på en resa i halsbrytande hastighet. Varje kurva och stopp i låten görs med sådan kraft att man kommer på sig själv med att ducka för varenda smäll som trycks in på de dryga tre minuter som utgör Kendricks hårdkokta albumöppning. De flesta rappare skulle ha drunknat i kakafonin – men Kendrick Lamar lyckas till och med öka tempot i slutet. Urkraften i DNA var av sådan magnitud att man behövde ta en tupplur efteråt. (Tom Cehlin Magnusson)

Gilla Cafe.se på Facebook

2. Drake – Passionfruit
More life var Drakes budskap under 2017 och ingenting var så livsbejakande som hans tropiska fruktdisco. Honungsdoftande syntslingor, trummor lättare än luft och en rockhistoriskt korrekt sampling av Moodymann gjorde Passionfruit till vårens soundtrack. (Tom Cehlin Magnusson)

3. The War On Drugs –Holding on
Musik att tvivla på om man ska ta den där extra försäkringen på en amerikansk biluthyrningsfirma till. (Emil Persson)

4. DJ Khaled feat. Rihanna, Bryson Tiller – Wild thoughts
Alltid älskat Santana, har bara inte har haft anledning att tänka på det sedan 1999. Älskar också hur Rihanna älskar med den här låten. (Markus Thunberg)

5. Lana Del Rey – Love
Bombastiskt, kylskåpssvalt, stilsäkert. Och filmiskt (men det får man väl inte skriva i det här landet längre). (Johan Kellman Larsson)

6. Haim – Right now
Vi väntade oförsvarligt länge på uppföljaren till Haims debutalbum Days gone by men det var nästan värt det. (Emil Persson)

7. Fever Ray – IDK about you
Är så tuff den här The Knifeiga Fever Ray-skivan. I synnerhet den här sexiga vi får väl se hur det går-låten. (Markus Thunberg)

8. Sampha – No one knows me (like the piano)
Årets vackraste. (Daniel Lindström)

9. Yung Lean – Red bottom sky
Sveriges mest egensinniga artist behövs mer än nånsin i ett svenskt musiklandskap som i allt större utsträckning liknar ett enda stort Idol-kalhygge. (Johan Kellman Larsson)

10. LCD Soundsystem – american dream
Rock som, förhållandevis on brand, placerar sinnena på en sträckbänk. (Emil Persson)

11. Future – Mask off
En av årets absolut tuffaste låtar med sin ormtjusarflöjt och det nästan transliknande listandet av olika droger. Om Quentin Tarantino hade gjort hiphop hade den låtit såhär. (Tom Cehlin Magnusson)

12. Mount Eerie – Ravens
Det går att hävda att Phil Elverums raka story om frun Genevièves bortgång är outhärdligt deppig och smärtsam lyssning. Det stämmer. Huga så hemskt bra. (Markus Thunberg)

13. The xx – Replica
X:en i The xx gick en hård strid mot begynnelse-m:et i mother! i kategorin årets popkulturgemener men där Darren Aronofskys film var det sämsta man över huvud tagit del av blev albumet I see you en odelat angenäm upplevelse. (Emil Persson)

14. Solen – Miljonär
Kanske årets bästa svenska låt? Solens ”Känslor säljer”-platta innehåller många gobitar och detta är den allra godaste. (Joel Linde)

15. The Horrors – Something to remember me by
Den problematiske filmrecensenten Ronny Svensson stod längst fram och kramade sångaren Faris Badwans knäskålar under The Horrors gig på Debaser Strand i november. Näst efter Per Anderssons kuk i en hatt den syn jag behövt minst i år. (Emil Persson)

16. Vince Staples – Crabs in a bucket
Apokalyptisk dansmusik vars enorma kraft fick höghuset på omslaget till The Streets 15 år gamla klassiker Original pirate material att sprängas. Ingen hiphop lät så modern 2017 som Vince Staples UK garage-doftande krutladdning. (Tom Cehlin Magnusson)

17. Stormzy – Big for your boots
Som en Dizzee Rascal-låts äldre brorsa med kniv och blodiga nävar. (Markus Thunberg)

18. The Blaze – Juvenile
Fransk electro när den är som allra bäst. Juvenile är en genial blandning av piano, klubbas och en fascinerande vocal-slinga. (Joel Linde)

19. Calvin Harris feat. Frank Ocean & Migos – Slide
Calvin Harris lade om svingen rejält under 2017 då han bytte energidrycks-EDM mot någorlunda organisk disco. Lägg på världens största soulsångare samt rapgrupp och du har en välförtjänt dunderhit. (Tom Cehlin Magnusson)

20. Young Thug feat. Carnage – Liger
Visste inte ens att det fanns något som hette liger – alltså en blandning av tiger och lejon (som Young Thug såklart tjackar). Lika chockad som när jag fick reda på att ”choppers” i Lil’ Waynes John alltså betydde att han hade maskingevär – och inte alls en helikopter – där bak i bilen. (Markus Thunberg)

21. Cardi B – Bodak yellow
Tog ett tag men jag gav upp till slut. Det där beatet har nött ner mig. Få saker är ju så fascinerande som när den amerikanska rags-to-riches-drömmen spelas upp framför ens ögon, och i år var det Belcalis Almanzars tur. Hennes envetna, medvetna och ofiltrerade instagrammande talar för en fortsättning 2018. (Jonas Terning)

22. Lana Del Rey –Lust for life
Till och med bättre än Iggy Pops monumentalt omhuldade låt med samma namn. (Emil Persson)

23. LCD Soundsystem – tonite
Vet inte om det var Fredrik Strage-texten om att det finns en låt för folk som inte vill gå ut jämt som gjorde det. Men det var det nog. (Markus Thunberg)

24. Bicep – Aura
Biceps första fullängdare var en resa genom brittisk klubbkultur där jungle-rytmer samsades med psykedeliska ljudlandskap och euforiska discokickar. Mäktigast var Aura, en dystopisk dansgolvsbomb med enorma tv-spelsynthar och olycksbådande stråkar. (Tom Cehlin Magnusson)

25. Chris Stapleton – Either way
Stapletons två 2017-album – From a room: Volume 1 och From a room: Volume 2 – är en uppvisning i jämn- och urstarkt låtskapande. I Either way får hans kanjonkompatibla röst så mycket utrymme att spåret måste beskrivas som något slags halvblods-a capella. (Emil Persson)

26. J Hus – Did you see
Fläskig och lyxig dunderdancehall som fick Drake att desperat gräva fram sin tummade patios-parlör. (Tom Cehlin Magnusson)

27. St Vincent – New York
Otroligt att världen visade sig behöva en låt till om New York. (Emil Persson)

28. Paramore – Hard times
Visst är det en xylofon?! Det är den jag föll för. Var Hong Kong garden-hippheten som höll mig kvar hela året. (Markus Thunberg)

29. LCD Soundsystem – oh baby
Hudlös, glittrande elektronisk gospel hämtad rakt ur Public Image Ltd och Suicides lärobok. En hymn helt utan fett och ludd. (Tom Cehlin Magnusson)

30. Baba Stiltz – Baby
Baby kom tidigt i år men har hållit ut i sin kärlekskrankhet. Baba Stiltz spelade på Cafés fest för Årets bäst klädda män i våras… och det ska väl sägas att det syntes i hans ögon att han levt. (Markus Thunberg)

31. Thundercat – Show you the way
Tillsammans med What a fool believes-männen Michael McDonald och Kenny Logins gjorde basekvilibristen Thundercat softrock så mjuk och spröd att den evaporerade vid beröring. (Tom Cehlin Magnusson)

32. Lorentz – Schnip schnip
Det går kanske att hitta lorentzigare låtar på skivan. Men den här rökaren asså, vilket drag (haha) och vilket tryck (haha). (Markus Thunberg)

33. HAIM – Want you back
HAIM gör livet enkelt. (Johan Kellman Larsson)

34. Tyler, the Creator – Boredom
2017 var året då Tyler, the Creator äntligen slutade kväva sin egen briljans med pubertala texter och sandpappersbeats: Flower boy var en av årets bästa skivor med sin mjuka uppriktighet. (Tom Cehlin Magnusson)

35. King Krule – Dum surfer
Så stökig fantastisk strulig och hiphoppigt härlig variant av den där The Unicorns-skivan från 2003 som man tyckte SA saker och VA nåt då. (Markus Thunberg)

36. 6LACK – That far
Efter fjolårets årets grymmaste beat i låten ”Prblms” har artisten 6LACK dragit till sig mer och mer uppmärksamhet, och det dröjer nog inte länge förrän han tar sig upp bland de största. När det sker ska jag vara den där jobbiga typen som skriver ”I was here before he blew up” i kommentarsfälten för hans låtar på Youtube. (Marlon Appelgren)

37. Kaah – JUNGL
Hoppas fortfarande ingen tittar när man dansar. (Markus Thunberg)

38. Sam Outlaw – Trouble
Supertrivsam hantverksmässig västkustcountry som doftar lika delar Ryan Adams, Dolly Parton och George Jones. (Johan Kellman Larsson)

39. Jay-Z – The story of O.J
Jay-Z slutade försöka låta tuff, och lätt tuffare än på länge. The story of O.J är en betraktelse över systematisk rasism – och en pedagogisk instruktionsbok för den som vill göra bostadskarriär i Brooklyn. (Tom Cehlin Magnusson)

40. Henrik Berggren – Wild child (Studio Barnhus remix)
Årets comeback uppdaterad för dansgolvet. (Daniel Lindström)

41. First Aid Kit – Postcard
Svedmyra-syrrorna kan än, så är det. (Johan Kellman Larsson)

42. David Ramirez – Watching from a distance
När Ryan Adams underpresterade på både album och scen var det trösterikt att David Ramirez fanns. (Emil Persson)

43. Pierre Kwenders – Sexus plexus nexus
Sexigt slingrande saxofoner, honungssöta gitarrslingor och arrangemang hämtade ur Princes lärobok var ingredienserna för Sexus Plexus Nexus:singeln som värmde upp en medioker sommar några grader med tropiskt tryckande toner. (Tom Cehlin Magnusson)

44. Superorganism – Something for your MIND
Så begåvad musik att rykten snart började cirkulera om att Damon Albarn eller Kevin Parker (Tame Impala) låg bakom den mystiska gruppen. Nu vet vi att upphovsmänniskorna är ett gäng britter plus den 17-åriga japanska sångaren Orono. (Emil Persson)

45. BØRNS – Sweet dreams
Amerikanska BØRNS har en av den alternativa electropop-scenens bästa röster (speciellt i falsett). Alla skulle må bra av lite mer BØRNS i sina spellistor! (Joel Linde)

46. Arca – Desafío
Har alltid tyckt författaren Per Hagman haft sån koll på (musik)läget så var tvungen att fråga honom under en intervju i våras. Nä, han lyssnade tyvärr inte på så mycket ny musik … förutom Arca dårå. Och se på fan, sedan dess har jag inte kunnat sluta lyssna på den här kärlekslåten i Sigur Ros- och weird-tappning. (Markus Thunberg)

47. French 79 – Diamond veins
Svaret är ja, det är fransmän. Och de låter riktigt skönt electrofranska också – inte minst på denna favorit. (Joel Linde)

48. The National – The system only dreams in total darkness
Kanske den låt jag känt starkast begär att spela under olika efterfester i år. Och devisen ”visa mig dina efterfestlåtval och jag ska säga vilken musik du verkligen värdesätter” gäller ju alltjämt. (Emil Persson)

49. Alt-J – Deadcrush
Låten Deadcrush lyckas verkligen med att förkroppsliga känslan av besatthet och skulle funka jättebra som soundtrack till en cool människas liv – gärna någon som går i raskt takt till och från jobbet och aldrig halkar när det är minusgrader. (Marlon Appelgren)

50. Moto Boy – Everybody’s running from something
Dystopiskt, elektriskt och grymt bra från hälsingesonen Oskar Humlebo, även känd som Moto Boy. (Joel Linde)

51. Jake Bugg – Waiting
Obegripligt att det pratats så lite om Jake Buggs album Hearts that strain i år. Rödvinsgrytamustig Fleetwood Mac-riv möter uppstudsig Pete Doherty-rocknroll. (Johan Kellman Larsson)

52. Wiley feat. Skepta & Belly – U were always pt.2
Gudfadern av grime visade att gammal är äldst inom genren även ett år som var dominerat av Stormzys smattrande segertåg. Finast var denna jazzfunk-ballad om att bråka på kycklingkedjan Nando’s. (Tom Cehlin Magnusson)

53. Courtney Marie Andrews – 15 Highway Lines
Den här låten får dig att vilja köra genom Pennsylvania på dammiga landsvägar i en blanksliten Chevrolet, stanna på smutsiga diners och tanka krutstarkt snutkaffe. (Johan Kellman Larsson)

54. Fatima Yamaha – Araya
Bakom artistnamnet Fatima Yamaha står en 43-årig dj från Nederländerna som av en händelse höll det kanske bästa giget på hela WoW17. (Joel Linde)

55. Lorde – Perfect places
Man älskar Lorde. (Emil Persson)

56. Toro y Moi – Girl like you
En oemotståndligt luftig funksingel som skamlöst rippade pianot från Chaka KhansAin’t nobody men i slutändan ändå mest lät som Prince. (Tom Cehlin Magnusson)

57. Bryson Tiller – Self-made
Den trap och hip hop influerade r’n’b-artisten släppte ett av årets album ”True to Self”. Låten Self-Made passar perfekt till förfesten genom sin blandning av soft rap och tunga beats. (Johan Forsberg)

58. The Black Madonna – He is the voice I hear
En tio minuter lång discodröm med stråkar och piano. (Daniel Lindström)

59. Zephaniah Ohora – Songs my mama sang
När Zephaniah Ohora inte spelar på Brooklynsyltor med sitt Merle Haggard-tributband gör han datumostämplad country som bitvis är uppe där med det bästa som gjorts i genren. Glädjande. (Emil Persson)

60. The War on Drugs – Pain
Innerlig, oumbärlig och braskaminsvarm Tom Petty-rock. Gjorde årets spelning på Annexet i Stockholm i november. (Johan Kellman Larsson)

61. Courtney Marie Andrews –Table for one
Gjorde ett av årets bästa gig på Bryggarsalen i Stockholm, inte minst tack vare den här låten. (Emil Persson)

62. Miley Cyrus – Malibu
Inte riktigt lika bra Maliburock som Holes Malibu men fortfarande riktigt bra Maliburock. (Emil Persson)

63. Drake, Quavo, Travis Scott – Portland
Om du visste hur less min tjej är på att jag sjunger (rappar alltså INTE) ”my side girl got a 5S with the screen cracked still hit me back right away”. (Markus Thunberg)

64. Tyler Childers – Whitehouse Road
Kokainromantik på gps-nivå i denna Sturgill Simpson-producerade dänga som liksom skördetröskar sig framåt i melodin på ett enligt mig förtjusande vis. (Emil Persson)

65. Lorentz – 120 euro
Blev min mest spelade på Spotify, tack vare ett 32 sekunder långt gästspel. Men har Lorentz geni nog att släpa in CEO i studion har han förtjänat sin plats. Spola till 1:27 så blir det rodeolilohållidigsåhårtsomdetgår. (Jonas Terning)

66. The Lone Bellow – May you be well
Traditionell rockballadism som klätt ut sig till americana för Halloween. (Emil Persson)

67. Frank Ocean – Chanel
Efter att ha klivit ut ur skuggorna förra året fortsatte Frank Ocean att släppa magi lite när han kände för det på sin radiosändning blonded RADIO. Först och kanske bäst var smarta Chanel med fler infall och idéer än vad de flesta artister har på ett helt album. (Tom Cehlin Magnusson)

68. Cigarettes After Sex –Apocalypse
Kan inte avgöra om jag ofta ligger raklång och stirrar upp i taket och ifrågasätter alla mina livsval för att jag lyssnar på Cigarettes After Sex eller om jag lyssnar på Cigarettes After Sex för att jag ofta ligger raklång och stirrar upp i taket och ifrågasätter alla mina livsval. (Emil Persson)

69. Säkert! – Snooza
Det är så enkelt egentligen. Hon skriver om hur svårt det är att lämna sängen för att gå till jobbet när man är nykär, och hur oviktigt allting annat blir när man går runt i det där molnet. ”Fem minuter till, snooza med mig, trots vad du säger är jag ganska säkert på att ditt jobb kommer att överleva utan dig […] Din chef har också varit kär”. Enkel, snygg, träffande vardagslyrik. (Sofia Börjesson)

70. Yasin – Området
”Mina låtar är som straffar – de går inte att missa”. Bästa Yasin. #teamyasin osv. (Markus Thunberg)

71. Goldlink – Crew
Om inte Goldlink är överallt nästa år finns det ingen rättvisa i världen. (Tom Cehlin Magnusson)

72. Tensnake – Hello?
Så här låter disco 2017. Mycket soundtrack-kompatibel uptempo-låt från denna tyska electroproducent. (Joel Linde)

73. Sarah Shook & The Disarmers – The nail
Svag för countrysångare som uppmuntrar sina usla och försupna män att gå ut och gräva ett hål på tomten att dö i. (Emil Persson)

74. Sam Smith – Too good at goodbyes
Ingen människa som är vid sina sinnens fulla bruk kan värja sig mot Sam Smiths Oil of Olay-lena röst. (Johan Kellman Larsson)

75. Tigerbukten – Attila
Årets rock. De sjunger ju kuken!!! (Markus Thunberg)

76. Margo Price – All american made
Tunnel of love-klass. (Johan Kellman Larsson)

77. Tom Rosenthal – Fenn
Tom Rosenthal är den perfekta middagsbjudningsartisten att ha på repeat. Hans metalliskt vackra stämma och falsett gör vem som helst knäsvag. (Joel Linde)

78. Ryan Adams – To be without you
Vissa låtar bara landar i ens knä precis vid rätt tillfälle. Hela Prisoner-skivan blev som bomull för en vårtrött själ och en symbol för att den omöjliga kärleken ändå är möjlig. (Elisabet Magnusson)

79. Jessie Ware – Alone
Lyssna på den här när du sitter i en Boeing 747 över Atlanten, med två gin och tonic innanför västen och tittar på fluffiga Simpsons-moln där ute. Säg sen att den inte förtjänar en plats på den här listan. Gör det. (Johan Kellman Larsson)

80. Meek Mill – Heavy heart
En rak och ärlig hiphoplåt där Meek Mill öppnar upp om uppbrottet med Nicki Minaj och hur kändiskapet dragit till sig en falsk omgivning i hans liv. (Johan Forsberg)

81. Brandi Carlile – The joke
När Brandi tar i från tårna, då lyssnar man, det gör man. (Johan Kellman Larsson)

82. ALMA – Chasing highs
En ung finska med en rysligt bra röst och känsla för bra klubbmusik. Håll koll på henne! (Joel Linde)

83. Loyle Carner – The isle of Arran
Årets enklaste och mest briljanta sampling, en refräng som får hustak att sprängas. (Tom Cehlin Magnusson)

84. Noah Gundersen – Heavy metals
Inkörsport till tidigare, tyngre, Gundersen-prylar, om inte annat. (Johan Kellman Larsson)

85. Colter Wall – Thirteen silver dollars
Han är 21 år, karljäveln, men låter som om han suttit på Folsom Prison minst ett par vändor. (Johan Kellman Larsson)

86. Nightmen – Ahahaha (oh no)
Sverige behövde en egen Samuel T. Herring (han i Future Islands), det var bara en tidsfråga. Här är han i Nightmen och det är svenskare, finare och lika bra. (Markus Thunberg)

87. Nicolai Dunger – Morgondagens cirkus
Nåt med den här som får mig att tänka på Van Morrisons Rough God Goes Riding och det är väl nåt? Det är nåt. (Johan Kellman Larsson)

88. Solen – Olof, kära Olof
En del Kent, en del Vapnet (hej igen, det var längesen) och lika mycket Hurula som Mattias Alkberg gör årets låt på svenska. (Markus Thunberg)

89. Yaeji – Noonside
Årets ohotat coolaste. (Tom Cehlin Magnusson)

90. The National – Carin at the liquor store
Årets kapitulation, den här skivan. Så välljudande, så fin och bra och användbar. Nåt måste ju vara det också. (Markus Thunberg)

91. Carl Louis – Matinee
Skivan Memory Lane är fantastisk som helhet av norska Carl Louis. Matinee låter som en flygresa mot en solig destination. (Joel Linde)

92. ARY – Childhood dreams
Mer Norge åt folket! Electropoparen med det mäktiga namnet Ariadne Loinsworth är ett givet inslag på varje hemmafest. (Joel Linde)

93. The Tarantula Waltz – MDMA by the sea
En glad låt som gav mer än Father John Mistys skränighet i år och mer än Devandra Banhart någonsin gjort. För att nämna två andra med mycket hår och pretentioner. (Markus Thunberg)

94. Thåström – Bluesen i Malmö
Jag är svag för Thåströms betongpoesi, de melankoliska och målande beskrivningarna. Det är smutsigt och grått och utanförskapet finns hela tiden där som en röd tråd. Vemodigt och fint. (Sofia Börjesson)

95. U2 – The little things that give you away
Alla älskar en drastisk U2-ballad. (Emil Persson)

96. Kaliffa – Helt seriöst
Vet inte hur jag ska förhålla mig till detta men majoriteten av sommarens längsta nätter hade – helt seriöst – Kaliffa som soundtrack. (Jonas Terning)

97. Sam Outlaw – Tenderheart
Den här godbiten är så vacker i sin enkelhet. En blivande klassiker. Den har gått på repeat, vilket även Spotify bekräftar som min mest spelade låt 2017. Inte ens dotterns (eller var det min?) vurm för Disneyfilmen Vaianas soundtrack kunde slå Sam Outlaw. (Elisabet Magnusson)

98. Gabriel Vitel – Days & days
Tysk electro som passar lika bra att eftermiddagsnapa till som att fuldansa en löningshelg. (Joel Linde)

99. Fleet Foxes – If you need to, keep time on me
Lite gamla meriter här, men fan, om det var nån skäggdänga som flög på senaste skivan var det VÄL den här. (Johan Kellman Larsson)

100. SZA – Prom
SZA:s album var för mig tyvärr en ordentlig besvikelse, men den här glimmande poppärlan påminde om varför hon är en så unik röst inom r’n’b-världen. (Tom Cehlin Magnusson)

Annons

Dela (43)
Tweeta

Annons


Laddar