Miljöns imaginära livbojar kretsar alltså inte kring vilken pre-workoutprodukt som skopas rätt in i käften, antalet GASP-plagg dagens modehaveri innefattar eller hur många gånger Pumping Iron har circle jerk:ats igenom med polarpossit. Nej, nej. Här stavas livets valuta – tillika den verkliga maktfaktorn – bänkpress. Eller mer exakt, rådande maxvikt (1RM) i bänkpress.
Här följer den tysta, men högst verksamma, sanningen kring vad belastningsnivåerna faktiskt betyder. Ett sanningsenligt system som lika gärna kunnat diktats av en testosteronstinn Charles Darwin.
Det betyder bänkpressens belastningar – steg för steg
80 kg
Grattis! Du har härmed nått nivån där stången kan lastas symmetriskt, utan att några ensamma tiokilosplattor skriker Napoleon Dynamite. Belöningen? Det är härmed legitimt att bära linne – diskret, men ändå linne.
100 kg
”Hundraklubben” utgör för många en lika vital milstolpe som att fylla byxmyndig, ta stundenten, tillåtas handla på Systembolaget och förlösa sin förstfödde.
Nu blir det socialt gångbart att använda handledslindor, även om du inte riktigt vet varför. Ett löst åtdraget, tillika exakt lika oklart, ryggbälte följer ofta som accessoar.
120 kg
Nu börjar det bli tungt på riktigt, mys.
Högljudda primalskrik är plötsligt inte längre ett brott mot etiketten, utan ett bevis på att du prioriterar livets olika prövningar korrekt. Du kan härmed också, med gott samvete, ignorera turordningen i bänkpresskön. Störst går först, grattis.
150 kg
Välkommen till nästa level, hädanefter anses allt du gör barockt. Solglasögon inomhus? Varför inte. Här har punkten där ingen annan kan ifrågasätta dina livsval passerat och du står som vinnare.
Härnäst förväntas bänkpressarn’ aktivt ”hjälpa” andra vilsna (läs: svagare) själar på gymmet genom att korrigera tekniker högljutt, strössla oförfrågade råd och citera Ronnie Coleman med idiotiskt jämna mellanrum.
Du är en stjärna, det ser alla.
175 kg
Bar överkropp är härmed fullt gångbart, oavsett väderlek och säsong. Du omges dessutom konstant av ett Lützentjockt lager magnesiumdimma, till gymägarens och övriga träningskombattanters förtvivlan. Men hej, du pressar 175 mjölkpaket – vem skulle ens drömma om att ifrågasätta dig?
200 kg
Här är vi det: slutbossnivå, gudastatus och oändligt högt hållkäftenkapital.
Curla i squatracket, vråla från första repetitionen och droppar vikterna till ljudvallen sprängs. Det är inte längre fråga om rätt eller fel, hädanefter skriver du reglerna. Så, buga för konungen. Flocken kommer nämligen följa eller förgöras, allt beroende på din dagsform.
Visst, gymmet kanske är sista platsen där styrka fortfarande korrelerar med status – utan filter, hashtags och algoritmer. En plats där ingen bryr sig om din Avanzaportfölj, yrkestitel eller antalet SoMe-följare. Tillflyktsorten där allt kokar ner till binära ettor och nollor. Och vem vet, kanske är det just därför djungelns lag faktiskt fungerar. Visst, det må vara kantigt, primitivt och bakåtsträvande – men samtidigt ocensurerat rättvist.
Lycka till.
