40-årige Per jobbar på kommunen – men på fritiden gillar han att piska slavar

Fredagen den 20 januari 2017 infaller internationella fetischdagen. Café har pratat med Per om hans intresse för BDSM, lack och läder.

Sofia Börjesson  |  Publicerad 2017-01-20 16:49  |  Lästid: 2 minuter
Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Per heter inte Per, egentligen. Men vi kallar honom så. Per arbetar med samhällsbyggnad på en kommun någonstans i Sverige och varannan helg har han hand om sina tre barn. På fritiden tycker han om att vara i skogen där han känner att han kan koppla bort arbetet för en stund. Och ibland händer det även att han greppar en piska eller klär sig i tajta latexshorts, mask och gagball.

För åtta år sedan togs sjukdomsklassningen av fetischism, BDSM och transvestism bort från den svenska sjukvårdens diagnossystem. Motiveringen var att diagnoserna kom från en tid då allt annat än heterosexuell missionärsställning ansågs perverst. I Världshälsoorganisationens internationella manual finns dock störningsstämpeln fortfarande kvar.

Sedan Per var 15 år har han blivit sexuellt upphetsad av lack, läder och BDSM. Allra helst är han “dom” (dominant), men han kan även uppskatta att vara “ug” (undergiven) med rätt person.

– Det bästa med att vara "dom" är känslan av att kunna avgöra helt vad som ska hända. Att ha friheten att bestämma över sitt offer. Det är svårt att precisera utan att använda oanständiga ord, förklarar han.

Några av Pers redskap. Foto: Privat
Några redskapen Per brukar använda. Foto: Privat

Akronymen BDSM kommer från de engelska initialerna i ett antal erotiska tekniker: bondage, disciplin, dominans, underkastelse, sadism och masochism. I huvudsak handlar det om att använda makt och smärta i sexuellt syfte. Men BDSM är också en subkultur där likasinnade människor kan mötas och vara sig själva.

Med jämna mellanrum träffar Per ett gäng BDSM-entusiaster för en fika. Där talas det om allt mellan himmel och jord, och bara ibland om BDSM. Han är även med i ett antal Facebook-grupper för likasinnade. Klubbarna som anordnas brukar han däremot inte gå på.

– Klubbarna hålls oftast i större städer som Göteborg och Stockholm, och då skulle jag få åka rätt långt. Men framför allt går jag inte på klubbarna för att jag känner att BDSM är något som jag vill ägna mig åt hemma, säger han.

För många BDSM-utövare är smärta en central del av akten. Den gör bland annat så att endorfiner utsöndras, och redan på 1700-talet beskrev den irländske filosofen Edmund Burke denna njutning genom smärta som storslagen.

– Att få smisk ger en varm känsla som sprider sig i kroppen. Och när man ger smisk tänder man på både situationen och att den andras kroppstemperatur är hög, förklarar Per.

Fetischen är som ett specialintresse för Per. Men det är inte alltid som en piska åker fram när det blir dags för sex.

– Visst, jag går igång på vissa delar av BDSM. Men ibland är vaniljsex och lite mys och gos allt man behöver.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 09:30