Skip to content

Craig Ferguson om filmerna och tv-serierna som betytt mest i hans liv

Marlon Appelgren

Cafés favoritpersoner gör nedslag i sitt liv genom en populärkulturell lins. Denna här gången: komikern och programledaren Craig Ferguson, aktuell med serien Couple thinkers på Viaplay.

Craig Ferguson, känd som den pratglade skotske amerikanen i talkshowen Late Late show with Craig Ferguson, är ju just nu aktuell med Gants tv-serie Couple thinkers. Där träffar han,  tillsammans med frun Megan, experter inom olika områden som de finner intressanta – men inte alltid har samma åsikt om. Café frågade Craig om sina mest framträdande popkulturella minnen från tioårsåldern till i dag.

10 år: Billy Connolly

– Billy Connolly är tjugo år äldre än mig, en komiker från samma socioekonomiska grupp i Skottland som jag. När han började bli väldigt känd i 30-årsåldern så var jag inte mer än 12, 13 år. Det han gjorde var viktigt för mig att se, det var första gången jag såg en stor stjärna från där jag själv kom ifrån.

15 år: The Damned – Neat Neat Neat

– Det här var det första punkbandet jag lyssnade på. Jag gillade ljudet, energin och allt jag hörde helt enkelt. Punken fick mig att vilja bli ikonoklastisk och cynisk gällande allt som var status quo den här tiden.

30 år: Pulp fiction

–Det här var en massiv explosion av kreativitet på så många olika sätt. Jag hade precis kommit till USA från Skottland och kände mig väldigt fångad av energin som fanns i Hollywood vid den tiden, filmen inspirerade mig väldigt mycket. Det var inte bara att filmen gjordes på en väldigt liten budget, utan även att det var en nyskapande struktur för manusskrivande.

40 år: Sopranos

– Det som var så bra med Sopranos var att det var ett realistiskt porträtt av en medelklassfamilj, fast med maffian inblandad. Sopranos hade alla geniala bitar från Gudfadern fast utsträckt till en serie. Serien handlade inte om maffian utan om familjepolitiken i USA:s medelklass vilket verkligen gjorde att folk kände en koppling till serien.

50 år: Logan

– Jag tyckte att det var en poetisk, vackert berättad story som inte alls handlade om en superhjälte utan snarare en story om själva åldrandet – det sorgliga med kraft som tar slut. Jag tyckte att filmen var vackert porträtterad på alla sätt, en underbar och kraftig amerikansk saga.

Nyhetsbrev

Varje vecka skickar Cafés redaktion ut de senaste, roligaste och vassaste artiklarna från sajten så du alltid håller dig uppdaterad.

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.