Därför klär sig syntare alltid i svart: ”Historiskt missförstånd”

I våras släppte det svenska elektroniska svenska rockbandet Agent Side Grinder sitt senaste album Jack Vegas. Det rutinerade och internationellt hyllade bandet bildades i Bromma 2005 och har under åren rört sig mellan genrerna synt, industrirock och postpunk. De låter stundtals lite som om Depeche Mode och Suicide skulle uppfostrat ett musikaliskt kärleksbarn i Düsseldorf. Kanongrejer, med andra ord.

För dig som inte följer Fredrik Strage slaviskt – Strage tipsar titt som tätt om AGS i sina olika outlets – finns det dock risk att du inte hört dem, för Agent Side Grinder är inte profeter i sitt hemland. De har historiskt spelat väldigt sällan i Sverige och har ända sedan starten för nästan 20 år sedan gigat sig till framgång i Europa. Och utanför Sveriges gränser är man ett utpräglat syntband. Eller ja, kanske främst i Tyskland, menar bandets Uppsala-bördige sångare Emanuel Åström.

”Vi uppfattas väldigt olika i olika länder. I Tyskland är vi en del av den här synt-EBM-goth-grejen. Medan folk i Frankrike ser oss mer som ett indieband”, säger Emanuel Åström.

Hur skiljer sig syntfans i Tyskland och Frankrike?

”I Tyskland hamnar vi ofta på EBM- och gothfestivaler. Där är den genomsnittliga besökaren mellanchef på teknikföretag, heter Dieter, är 48 år och EBM-puritan. Där har vi till exempel fått frågan om varför vi har ett så primitivt instrument som elbas i bandet, på den tiden vi hade det. I Frankrike är det snarare svala tjejer med page och rött läppstift.”

Går man in och radikalpillar i setlisten från land till land när man som band uppfattas så olika som ni gör?

”Nej, vi kör samma grej ändå. Vi borde kanske tänka lite mer på det, eftersom det skiljer sig så mycket mellan situationerna vi hamnar i, men samtidigt ser jag det som vår konstnärliga rätt att tvinga på folk lite grejer som de inte väntat sig.”

Hur är syntpubliken i övriga Europa?

”Alla är verkligen inte välmående tyskar med trivselkilon. Längre österut blir blir det mer slitet och rejvigt. I typ Polen är folk yngre och magrare med en cool långrock istället en av latex. Absolut knarkigare stämning. Sen har vi såklart Rammstein-köttbergen som är majoritet i till exempel Ryssland. Läskiga ibland – alltid snaggade.”

Varför måste alla kläder vara svarta?

”I början av syntistorien var det ju verkligen inte sådär svartklätt. Kanske är det en följd av att genren länge buntats ihop med goth-grejen. Peter (Fristedt, reds. anm) har en intressant spaning om att det är ett historiskt missförstånd, att stilinfluenserna idag kommer från svartvita bilder av band som Joy Division, som egentligen inte alls var så svartvitt klädda.”

Måste man alltid klä sig i svart för att bli accepterad som en riktig syntare?

”På nåt gig hade Henric de la Cour en vit t-shirt. Låt oss säga att det noterades och kommenterades bland puritanerna trots att han var gothriktigt klädd i övrigt. Jag och Johan (Lange, reds. anm) i bandet är väldigt svartklädda i grunden så för oss kommer det naturligt. I mitt fall handlar det om en kombo av att inte vara tillräckligt modeintresserad för att utvecklas i det och alldeles för bekväm i gammalt rockmode med spetsiga boots och skinnjacka. Jag är för lat för att tänka färger. Svart är strålande!”

Hur ser den perfekta syntstilen ut?

”Nu är inte det synt, utan mer postpunk. Men Joy Divisions preppy-look är svårslagen. Jag kan sakna lite av den gamla elegansen inom syntmodet. Kraftwerk, Gary Numan, John Foxx. Det var stramt och stiligt. Gabi Delgado i DAF var ruskigt snygg in i det sista. Dave Gahan såklart! Och jag vill även slå ett slag för min personliga stilikon Dan Söderqvist från Twice a Man. Är jag sådär sharp när jag närmar mig sjuttio så är målet nått.”

Agent Side Grinders album Jack Vegas finns att streama nu. Under hösten turnerar bandet i Sverige, och 14 oktober spelar de på Södra teatern i Stockholm.