Albumaktuella Duvchi väljer sina popkulturella favoriter

En av Sveriges största röster är tillbaka när Duvchi släpper första albumet på fem år.

Tom Cehlin Magnusson  |  Publicerad 2020-12-08 11:24  |  Lästid: 3 minuter

Den skönsjungande Duvchi är tillbaka. Fem år efter hans senaste album släpps nu This Kind of Ocean. Ett album som enligt Duvchi, eller Jens Duvsjö om man är Folkbokföringstillvänd, menar har räddat honom från utbrändhet och konstnärlig tomhet.

Efter det förra albumet har Duvchi nämligen arbetat som låtskrivare i Los Angeles. Och även om det låter glassigt att leverera hits till namn som Rihanna, Zara Larsson och Max Martin så ledde det stressiga tempot till utbrändhet och sjukhusvistelser.

Foto: Dan Kendall.

Vändningen ska ha kommit med albumets första singel, Impatient. Låten var egentligen tänkt att skickas till Rihanna, men blev i stället början på något nytt för Jens själv. Både som artist och som människa, vad det verkar.

– Jag kände när jag sjöng in Impatient hur jag återtog makten över mitt eget skapande. Det var en obeskrivbar frihetskänsla, berättar Duvchi.

Albumets visuella uttryck är skapat tillsammans med den framgångsrika svenska sci-fi-konstnären Simon Stålenhag vars tv-serie Tales From The Loop visas på amerikanska Amazon Prime. Videon till singeln Geronimo fångades i K Special: Mot andra världar som sändes nyligen på SVT.

Albumet This Kind of Ocean släpps den 11 december, men redan i dag har nya singeln She Roam premiär. I samband med detta bad vi Jens rota i skivbackar och Chrome-historik för att ta reda på hans populärkulturella favoriter.

Bästa låten: Eric Satie - Danses De Travers l,ll,lll. Satie berättar om livets krokiga dans på under 6 minuter.

Bästa låten ll: Prince - Purple rain, men det är också för liveupptagningen som editerats till perfektion. Har svårt att tro att känslorna skulle förmedlats lika bra i en studioinspelning. Oavsett allt: när Purple rain spelas så byts luften och energin ut, oavsett i vilket sammanhang den spelas. Oersättlig låt!

Bästa låten lll: Aaliyah - More than a woman. Unik låt, så många bra val har gjorts och det gav denna låt. Öppen värld = bättre konst. Immigration is key.

Bästa albumet: Om det gäller 2020 så är mitt favoritalbum Khruangbin - Mordechai. Men på det stora hela landar jag med Isao Tomita - Snowflakes are dancing, där han tolkat Debussy i sin egen djupa ljudvärld.

Bästa balladen: Take my breath away minns jag från bilresor genom vintermörker som litet barn. En annan är då Kate Bush och Peter Gabriel tolkar Roy Harpers Another day i en Christmas Special. 

Bästa covern: Kendal Johanssons cover av Big Star’s Blue moon

Bästa introt: Prince - Purple rain.

Bästa textraden: Tracy Chapman - Fast car: “You got a fast car/I want a ticket to anywhere
Maybe we make a deal/Maybe together we can get somewhere”

Sen fortsätter den:

"Anyplace is better/Starting from zero got nothing to lose
Maybe we'll make something/Me, myself I got nothing to prove
You got a fast car/Is it fast enough so we can fly away
We gotta make a decision/Leave tonight or live and die this way"

Bästa filmscenen: Home alone med Gus Polinski, the polka king! Ger så varma känslor, men det gjorde John Candy i regel. Annars mycket bra filmscener i Jim Jarmusch filmer. I princip allt där Jim Jarmusch regisserat Bill Murray är speciellt.

Bästa dokumentären: Alla dokumentärer om eller med pingviner. Det finns en ”ny” där man placerat 50 låtsas-pingviner med kameror inbyggda på Antarktis och andra platser, där man får se exakt vad pingvinerna går igenom, från BBC.

Bästa tv-serien: Bojack horseman.

Bästa tv-serievinjetten: Curb your enthusiasm-vinjetten är stark och i så bra synk med komedin.

Bästa karaktären: ’Hector’ från Geronimo-videon (det är min video alltså, hej Simon!).

Bästa tv-seriefinalen: I närminne är det Fleabag, där med prästen och kärleken. Det var rörande.

Snyggaste skivomslaget: Prince - Love symbol. Omslaget öppnade upp världen för mig som barn. Blev stor, vacker, mystisk. Så var det i regel med Prince. Allmänt bra koll.

Hedersplats till Simon Stålenhag för This kind of ocean som är mitt kommande albums omslag.

Bästa Youtubeklippet: Er det her det er party.

Bästa tv-seriescenen: Bojack horseman, talet om sin mor på hans mors begravning.

Bästa reportaget: Ett reportage som stannat kvar med mig är ett om en kvinna i Silicon Valley som hittade på nån sorts Apple-inspirerad blodprovsmaskin som skulle vara revolutionerande, men som visade sig vara hittepå. Finns en mindre bok till reportage från The Wall Street Journal, och en något kortare story på DN.

Bästa låtskrivaren: The-Dream, Prince, Axl Rose, Lana del Rey, Burt Bacharach, Tracy Chapman.

Bästa konsertupplevelsen: The Revolution (Princes band 79-86) på Fryshuset februari 2019 var fantastiskt. Jag har sett Prince tidigare men nu när han inte längre var där fysiskt så var det den ultimata insikten om att musik är för evigt. Energin i bandet och musiken var heltäckande. Jag gick i sorg länge efter Princes bortgång och konserten blev ett avstamp i något nytt!

Mest överskattade tv-serien: Allt på tv är bra.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2020-12-08 12:06