I filmen “En underbar jävla jul” spelar Robert Gustafsson, 50, karaktären Ulf som inte har pratat med sin son på fem år när de ska fira jul tillsammans. Firandet blir inte som tänkt utan de stöter på nya problem hela tiden.
− Vi ville göra en dramakomedi där dramat var det viktigaste och humorn blev mer åt det pinsamma hållet. Det är en film som handlar om att fira jul 2015 där familjer kan se väldigt olika ut än vad de gjorde för cirka 20 år sedan och vad det gör med våra förväntningar, traditioner och normer.
Vad tycker du själv är viktigt på julen?
− Julstämning med tända ljus och glitter överallt är väldigt trevlig, men det viktigaste med julen är dopp i grytan. Att få doppa ned vörtbrödet så att det blir alldeles blött och sedan ta skinka med stark senap till är alldeles underbart. Det är nog ett arv från när jag växte upp och jag blir väldigt ledsen om dopp i grytan inte står på bordet.
Brukar du vara jultomte?
− Förr i världen när mina barn var små såg jag det som ett prestigeuppdrag och mitt mål var att oavsett hur gamla barnen var så skulle jag få de att verkligen gå på att det inte var jag som var tomten. Det gick längre och längre, till slut hade jag linser på mig, lånade andras otvättade kläder så att jag luktade som en annan person och sminkade händerna. Jag gick verkligen in för det och var väldigt hängiven för att luras på ett bra sätt.
”Jag brukade tjuvtitta på folk”
Robert Gustafsson har radat upp succéer i allt från Killinggänget till Parlamentet och anses av vissa vara en av Sveriges roligaste människor. En ära som han inte tar på så stort allvar.
Hur är det egentligen att ha blivit utnämnd till Sveriges roligaste människa?
− Det är ungefär som att säga ”Sveriges skönaste samlag” eller ”godaste brunsås”, det går inte att utnämna på det sättet. Det är alltid kul med uppskattning såklart och kul när det händer, men dagen efter är priser och utmärkelser borta och förlorar sin effekt.
Är du lika rolig med dina barn och familj som du är annars?
− Där känner jag ingen press på att vara rolig utan kan vara tystare. Det är som med optiker som efter jobbet inte går hem och putsar fler glasögon utan vill göra något annat.
Känner du press på att vara rolig?
− Hela jobbet består ju av det och prestationsångest ingår liksom i yrket på ett sätt. Det kan krävas väldigt mycket av mig när jag ska skriva något och då brukar jag stänga av och låsa in mig. Nu för tiden kastar jag mig inte in i vad som helst utan jag måste få rätt känsla i magen.
Vad skrattar du själv åt?
− Jag skrattar mycket åt sådant som inte är tänkt att vara roligt i vardagssituationer. Jag brukade tjuvtitta mycket på folk, men det var lättare förut när man kunde gömma sig bakom en stor tidning och nu är mobilerna för små. Jag tycker även om tecknad film och där är det perfektionisten i mig som får tillfredställelse. Som med råttorna i Askungen som går på julafton under Kalle Anka. När någon sparkar till trådrullen så att den rullar och en av råttorna sätter sig på den kan jag börja gråta eftersom det är så perfekt.
8 snabba frågor:
Vilken är din största framgång i livet?
− Att den osäkra och mammiga pojken i tredjeklass som sket ned sig av oro över att missa skolbussen växte upp och blev en person som inte behöver oroa sig så mycket längre.
Vilken är din största motgång i livet?
− Att jag tappade kontakten med min bror innan han gick bort.
Vilken är din bästa affär?
− Ett armbandsur som jag köpte när jag var 14-15 år och hade tills jag var 28. Det gick på sekunder rätt varje år och kostade 129 kronor om jag minns rätt.
Var är konstigaste stället du vaknat upp på?
− På en källarteater på Söder i början av 80-talet.
Vilket karaktärsdrag är du minst stolt över?
− Samma egenskap som jag är mest stolt över – spontaniteten.
Vilket är ditt favoritord?
− Ett ord som man inte ska behöva använda så ofta – förlåt.
Vem är din största förebild?
− Winston Churchill var en häftig gubbe.
Vilket är ditt mest minnesvärda telefonsamtal?
− När jag var 13 eller 14 år och tvingades ringa akuten för att jag fått in en fluga i örat som levde. Jag försökte förklara vad som hänt för sjuksystern samtidigt som flugan surrade så att hela huvudet skakade.