Miriam Bryant: ”Jag är stor i käften – med fyra GT i blodet blir inte saken bättre”

Miriam Bryant

Med hits på löpande band och utsålda arenakonserter står Miriam Bryant högre i kurs än någonsin. För Café berättar Göteborgsdottern hur man behåller fötterna på jorden när Sveriges största artister står i kö för att samarbeta med en.

Rasmus Blom | Foto: Ewa-Marie Rundquist  |  Publicerad 2020-04-03 14:04  |  Lästid: 4 minuter

Namn: Miriam Melanie Bryant.
Född: Den 8 mars 1991 i Göteborg.
Bakgrund: Debuterade 2012 med ­singeln Finders, Keepers som följdes upp av albumet Raised in Rain året därpå. 2015 slog hon igenom på allvar när hon medverkade i TV4:s Så mycket bättre och tolkade bland andra Lisa Nilsson och Sven-Bertil Taube. Sedan dess har hon vunnit åtskilliga priser, gett ut EP:n Bye, Bye Blue och gästat Håkan Hellström på ett fullsatt Ullevi. 2019 släppte hon EP:n Mi Amor som hon skrivit tillsammans med bland andra Veronica Maggio, Adam Olenius, Maja Francis och Jocke Berg.
Aktuell: Med singeln Nån av oss och nytt album i höst.

Jag hade din mamma som lärare i grundskolan. Hur mår hon nuförtiden?

– Hon mår bra. Hon är spritt språngande galen som alltid, äpplet faller inte långt från trädet. Hon är lika finsk som hon var på den tiden.

Jag minns när ert hus brann ner. Hur upplevde du det?

– Det var supertraumatiskt. Vi blev av med vårt hem och alla våra saker. Tack och lov var det ingen av oss som for illa även om min pappa, bror och syster var hemma när det hände, men alla foton och dagböcker försvann. Det var stormiga år rent generellt och hemmet var ju ens enda trygga punkt, så att den försvann var så klart skitjobbigt.

Har du skrivit låtar om det?

– Nej, faktiskt inte. Det finns en rad om det på första plattan. Men ingen hel låt.

Hur går det till när du skriver låtar?

– Förr skrev jag alltid tillsammans med min barndomsvän Victor. Vi sågs varje dag och lattjade mest, det var väldigt fritt. Någon gång åkte vi till Kreta och bara skrev musik ihop. Så borde jag göra oftare för att verkligen koncentrera mig på låtskrivandet. Annars finns det inget facit jag följer, låtarna växer fram naturligt och det är även då det blir som bäst.

På din senaste EP Mi Amor har du skrivit låtar tillsammans med artister som Jocke Berg och Veronica Maggio. Hur var det?

– Jag skriver nästan alltid musik tillsammans med andra, men att samarbeta med människor som man har sett upp till halva ens liv känns så klart stort. Även Adam Olenius från Shout Out Louds som jag lyssnat mycket på var med. Men minst lika roligt var när jag var på ett låtskrivarcamp för tjejer för ett tag sedan. Det var som ett läger dit man bjöd in olika låt­skrivare, i det här fallet bara kvinnor. Hur sköna killar än må vara blev det en helt annan stämning när det bara var brudar. Jag hade större självförtroende och vågade ta mer plats. Jag upplevde att det var en mer tillåtande miljö.

Varför döpte du EP:n till Mi Amor?

– Det handlade om en person som talade spanska, jag brukade kalla honom mi amor.

Det har varit mycket skriverier om dina relationer den senaste tiden. Vad tänker du om det?

– Det känns tramsigt. Jag är bara stor i käften och snackar om det jag känner. Om jag dessutom sitter i Jills veranda med fyra GT i blodet blir inte saken bättre. Jag tycker att ansvaret ligger hos journalisterna att presentera det snyggare. Jag fattar att det finns ett smaskigt värde med skvaller och rubriker, men det är alltid citat tagna ur sin kontext. Jag är personligen inte intresserad av att läsa sådant om andra. Tramsigt, som sagt.

”Jag känner inte samma stress kring pengar längre.”

Hur är turnélivet?

– Det är soft. Vi sover på turnébussen och kommer fram till staden på dagen vilket gör att man har tid att hitta på roliga saker. I morgon ska vi till Norrköping och gå på Escape room.

Hur stökigt är det på turnéerna?

– Vi är inget knarkgäng. Vi har till och med tagit bort starksprit från ridern för att vara lite hälsosamma. Vi tränar och går på spa. Sedan är det klart att vi blir fulla vissa kvällar.

Du har spelat på Sveriges största arenor, blir du någonsin nervös före ett gig?

– Jag var aldrig nervös förut, men på senare år har jag faktiskt börjat känna av en viss scenskräck. Det verkar som om självförtroendet sviker med åldern – när jag var yngre var jag lugnare, men nu blir jag mer och mer nojig.

Foto: Ewa-Marie Rundquist

Vad har du för relation till pengar?

– Svårt. Jag har aldrig fått den frågan. Pengar är ett så krångligt och laddat ämne, inte minst socialt. Jag försöker vara ödmjuk inför det och alltid komma ihåg att folk har olika mycket av det.

Hur mycket pengar har du?

– Jag har mer än vissa och mindre än andra. Det finns så otroligt många människor i världen utan pengar så jämfört med dem är jag väl stormrik. Jag föddes in i en familj med ganska kass ekonomi, och nu när jag har jobbat mycket och tjänat egna pengar har jag fått ett annat förhållningssätt till det. Vissa går genom livet med silversked i mun utan att fundera så mycket på det, medan min syn på pengar har förändrats under årens gång. Jag känner inte samma stress kring pengar som jag gjorde när jag var yngre och det måste jag vara tacksam för.

Vad gör du när du inte jobbar?

– Hur klyschigt det än låter så försöker jag hitta balans i livet. Det blir lätt mycket av samma sak, antingen blir det till exempel träning till 100 procent eller så blir det kröka med polarna för hela slanten. Jag måste hitta en bra jämnvikt.

Vad har du för relation till alkohol?

– Som många andra i musikbranschen. Man dricker mycket och det är inget att sticka under stol med. Jag problematiserar mitt drickande hela tiden, men ändå dricker jag. Så min relation till alkohol är komplicerad.

Hur hanterar du framgång?

– Bra, hoppas jag. Jag känner mig stolt som säljer biljetter till Scandinavium i Göteborg. Men jag är inte odräglig, tror jag. Jag är mer neurotiskt lagd och oroar mig över saker. Men jag måste ändå säga att jag är stolt över mig själv. Jag tycker jag är bra.


Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2020-04-03 14:05