I jul har Tack för senast! premiär – en romcom skriven i samma anda som 90-talsklassiker som Fyra bröllop och en begravning och När Harry mötte Sally. Filmen utspelar sig under en rad fester och högtider och för soundtracket står Per Wiksten från The Wannadies och Maria Andersson från Sahara Hotnights.
Regissör är Moa Gammel som gör sin debut som långfilmsregissör. Filmen handlar om ett kompisgäng där sjuksköterskan Klara är en evig singel som längtar efter den stora kärleken. I rollerna syns namn som Lisa Carlehed, Oscar Töringe, Christian Hillborg, Liv Mjönes och Johannes Kuhnke. Filmen går nu på utvalda svenska biografer och har premiär på Viaplay på annandagen.
Sedan tidigare arbetar Moa bland annat som skådespelare och konstnärligt utvecklingsansvarig på SR Drama.
Vilken bok skulle du rekommendera till en femtonåring?
– Jämlikhetsanden. Hört att ”sosse” blivit ett skällsord bland tonåringar.
När grät du senast?
– Gråter faktiskt aldrig. All min sorg går straight to ilska utan att passera gå.
Vad är ditt livs största besvikelse?
– Att jag inte fattade tidigare att jag ville regissera.
Vad skulle du beställa för måltid om du satt på death row?
– Alltså, jag har världens sämsta junk food-smak var det gäller mat så det skulle bli en Big Mac och Co med plusmeny och Fanta.
Vilken levande person beundrar du mest?
– Greta Thunberg. Jag tror man måste ha asperger för att se världen som den är utan all bullshit. Själv har jag adhd och tycker att allt för det mesta är ljuvligt, hyper som jag är.
Hur tror du att du kommer att dö?
– I en olycka som man inte kan låta bli att skratta åt för att den är så dum. Typ, ”flög iväg med ballongknippe, krockade med flygplan”. Har på riktigt varit att nära att dö av idiotiska grejer, nu senast när jag skar av en sladd till en gammal brödrost som låg under ett rostbröd och det smällde till av bara fan och elen gick i hela huset. Det blev ett stort hål i kniven men tack och lov inte i mig.
Vad är du mest tacksam för?
– Min man som tycker att all min shit är underhållande och min pojke som lärt mig vad att älska villkorslöst är.
Vad ville du bli som barn?
– Skådespelare eller tågförare. Varje gång jag har kreativ ångest söker jag upp tågförarutbildningen på nätet. Att åka tåg är det bästa jag vet.
Om du skulle falla ihop och dö den här sekunden – vad skulle du ångra?
– Att jag jobbat för mycket och inte umgåtts med mina ljuvliga vänner mer. Och att jag inte hunnit lära min son allt jag kan.
Vem eller vad är det roligaste du vet?
– Pär Wiksten som gjort musiken till min långfilm Tack för senast. Jag, Pär, Lisa Carlehed och Oscar Töringe hade en väldigt blöt kväll som slutade med att jag gick direkt till ett möte för slutgodkännande av filmen och Pär inte dök upp alls för att han försov sig. Kände mig som sjutton år igen. Har varit alldeles för uppstyrd på sista tiden så mer sådant, tack.
Vilket är det märkligaste telefonsamtalet du har fått?
– Ett presskontor trodde att jag var Marie Serneholt och ville skicka en brödrost. (Förföljd! Se svaret ovan).
Vilken låt ska spelas på din begravning?
– Cycles av Frank Sinatra. Eller Waitin’ Around to Die om jag ska vara göteborgsk.
Vem vill du be om ursäkt till, och varför?
– Alla som någonsin har träffat mig under en blöt kväll.
Vilket personlighetsdrag stör du dig på hos andra människor?
– Alla som liknar mina egna sämsta sidor. Högljudda människor utan integritet. Allt hat är självhat.
Vad håller dig vaken om natten?
– Allt, tror att det är för-klimakterie på G.
Tack för senast! har premiär på utvalda svenska biografer 30 november och den 26 december på Viaplay.