Idag kom jag till kontoret och upptäckte att min kontorskollega N gjort följande:
1. Mejlat alla internetlänkar inför ett av våra gemensamma jobb. En och en. Skrivna i ämnesraden. Så att man inte kan klicka direkt på dem utan måste copy+paste in skiten i webbläsaren. Obeskrivligt frustrerande.
2. Tagit sista mjölken. Och sedan satt in det tomma paketet i kylen igen.
3. Satt en lapp på min dörr där det stod ”Håkan har ollat allting på det här jävla kontoret”.
4. Vänt mitt skrivbord upp och ner.
5. Satt en lapp på ovansidan av mitt skrivbord där det står ”Håkan har ollat hela undersidan av det här skrivbordet”.
När jag ifrågasatte exakt varför min vän N valt att påbörja min fredag på detta sätt, förklarade min vän N att det förstås var olyckligt att jag hamnade ”i vägen för konsten”, men att det hela var en del av ett nytt socialt projekt min vän N påbörjat som tydligen har som mål att jag one of these days helt enkelt ska få nog, dra en säkring, och gå ut på Birger Jarlsgatan i centrala Stockholm och göra det här:
Den här killen har samma bredbandsleverantör som jag. Det är ju helt uppenbart.
