(Telefonsamtal imorse)
Min fru: Kommer du ihåg att ta med reservnycklarna till förskolan idag då?
Jag: Jajaja, de ligger här framför mig.
Min fru: Okej. Så då lägger du dem i facket under vagnen och ställer vagnen i vagnförrådet så att pappa hittar den?
Jag: Jajaja.
Min fru: Glöm inte då!
Jag: Absolut inte.
Min fru: Det är viktigt Fredrik! Annars kommer han inte in i lägenheten när han har hämtat Nico i eftermiddag!
Jag: Absolut. Absolut.
Min fru: Glöm inte nu!
Jag: Jag kommer för fan inte GLÖMMA! Jag är för fan ingen IDiOT!
(Telefonsamtal i eftermiddags)
Min fru: Hej älskling: Jag vill bara dubbelkolla: Lämnade du nycklarna i facket under vagnen åt pappa?
Jag: Jag…alltså…
Min fru: Du glömde?
Jag: Alltså…glömde och glömde…jag…
Min fru: (Suckar) Jag orkar inte.
Jag: Men vafan jag har väl OCKSÅ saker att tänka på och…
Min fru: (Ny suck) Mmm. Jättefint älskling. Men jag ringer pappa och säger att han får komma förbi mitt jobb och hämta mina nycklar då.
(Ikväll. Min fru kommer hem.)
Min fru: Var la du extranycklarna imorse?
Jag: Va?
Min fru: Ja, de hänger inte på kroken. Och du glömde ju lägga dem i barnvagnen. Så var la du dem?
Jag: Fan…jag…
Min fru: (Ansiktet i handflatorna) Men snälla Fredrik.
Jag: (Börjar leta i vardagsrummet) Fan, jag tror att jag kanske…nej…eller…här kansk…nej. Helvete också.
Min fru: (Från hallen) Jag hittade dem!
Jag: Allvar? Var låg de?
Min fru: I facket under barnvagnen.
(Tystnad)
Jag: (Harklar mig) Ja SA JU att de lå…
Min fru: (Skakar på huvudet) Alldeles för sent Fredrik. Alldeles, alldeles, alldeles för sent.
